Gårdagens fina väder är utbytt mot regn och rusk den här första söndagen i advent. Nog är det märkligt att det bara blir någon enstaka fin dag. Jag har varit vid Skolgården i Fröjel i eftermiddag och när jag körde dit vräkte regnet ner och jag skänkte en tacksamhetens tanke över att inte all den här nederbörden har kommit i form av snö. Hur skulle vi haft det då??
Igår träffade jag en fröjelbo på Rondo som berättade att det finns en utställning med gamla skolkort i Skolgården och att Åke var med på några av dem. Folkskolan fyller 175 år i år och det är anledningen till att man ordnat den här utställningen. I Skolgården, som i dag ägs av Fröjel Hembygdsföreningen, bedrevs det skola ändå fram till 1963. Han erbjöd sig att följa med mig dit i dag och visa foton och givetvis tackade jag ja till det.
Åke längst till höger
Åke är två från höger i övre raden (med mössan på)
Nu har decembermörkret sänkt sig över Odvalds, men i fönster och på balkonger lyser adventsljus, ljusslingor och granar så vackert. Jag ska åka upp till Stenstugu om ett par timmar och fira mina två förstfödda decemberbarn, Eva fyllde igår och Bosse fyller i morgon. Smörgåstårta ska det bjudas på och så ska vi lägga upp planerna inför julen, så att var och en vet vad man ska bistå med. Barnen har ärvt sin fars organisationsförmåga!
Trevlig kväll!
Visst känner man igen Åke även om det är en barndomsbild! Vi är bortbjudna på julafton vilket gör det enkelt men på juldagen blir det nog kalkon.
Kram och god adventskväll!
På juldagen har vi alltid inkokt lax och ris á la Malta. Det vågar man inte ändra på.
Kram
Så roligt att dessa gamla bilder finns bevarade! Och så roligt för dig att se din man som liten skolpojke!
Jag såg din dottersons fina hälsning till sin mamma på Facebook!
Även här fick vi regn och rusk idag. Och vi har också börjat planera vem som ska göra vad till julafton. Det blir ungefär som vanligt…
Kram, Monica
Det är likadant här – det blev ungefär som vanligt. Jag ska lägga in sill, göra julgodis, ta med julkakor och koka risgrynsgröt.
Kram
Det är konstigt – jag klickar alltid i rutan, att jag ska få ett mail om du svarar på min kommentar, men det har jag inte fått den senaste tiden!?
Är det wp eller mitt mailprogram som krånglar???
Det är inte lätt att veta var felet ligger. Jag har inte ändrat i några inställningar. Det där med tekniken……
Så trevligt att se gamla foton på din man Åke. Det är viktigt att ta tillvara historiska foton och visa dom för nya generationer.
Här är det blixthalka, hoppas ni slipper det.
Det är halka här också och veckan började med en svår bilolycka inte så långt härifrån.
Kör försiktigt om du måste ut på vägarna!
Gamla foton är alltid spännande att titta på. Då ser man verkligen hur mycket man förändras utseendemässigt. Bra idé att alla hjälpas åt med julmaten. Här blir det av naturliga skäl mest Ulrika och jag som står för maten och Katarina fixar glögg, mumma och annat gott att dricka till. Kram
Eva drar ju tyngsta lasset, men bidrar med en hel del och Bosse också. Det brukar bli bra!
Kram
Vad kul med de gamla klassfotona! Särskilt som din Åke var med på några. Man kan undra över hur många av dagens digitala foton som finns kvar för framtiden.
Trist med regnandet tycker jag. Här är det sol och fint idag men prognoserna lovar regn framöver
I dag har vi också haft en fin dag och man skulle verkligen önska att det kunde få bli uppehållsväder en tid nu, men enligt smhi är det regn på gång.
Vad bra att du fick reda på den utställningen och kunde komma dit. Det är intressant att se på gamla svartvita skolfoton. Både andras och egna. Jag tar ibland fram gamla kataloger och bläddrar. Undrar hur de levt sina liv sedan skolåldern.
Grattis till min namne.
Kram Bosse
Tack Bosse! Hälsningen ska framföras.
Kram
Eftersom min mamma jobbade på ett fotolabb så är jag totalt ointresserad av gamla kort på min familj. Vi hade så vansinnigt många+ en massa diabilder. Dom tittade jag inte ens på innan jag kastade dom! Jag sparade endast ett stort album, det fick räcka. 🙄
Låter väldigt krasst, men…den riktiga anledningen till att jag inte ville ha dom kvar eller titta i dom var inte ointresse utan att jag blir så fruktansvärt rörd att jag sen gråter i flera timmar. 😥 Klarar helt enkelt inte av det känslomässigt, så då tyckte jag att det var lika bra att göra sig av med albumen. Sen har Rolle och jag ett antal videofilmer från fester vi hade med släkten – och en massa på vår första hund taxen Brasse – och dom tittar jag inte heller på. Jag är lite fånig, men jag har alltid varit sån….. 😳
KRAM
Susie
Vi är som vi är Susie! Och det är väl tur att vi är olika. Så trist det skulle bli om alla var stöpta i samma form.
Kram