…att tar reda på vilka de här personerna är. Tänk om jag varit så klok att jag tagit reda på det, medan ännu den äldre generationen, som kände till dem, levde. Vi har flera gamla vackra fotoalbum med foton av personer, som vi inte har en aning om vilka de är. Det kanske inte spelar någon större roll, men ändå hade det varit bra roligt veta och det hade gjort albumen ännu värdefullare för oss.

Vi fick besök av goda vänner på förmiddagen och när vi satt där vid köksbordet och drack kaffe och åt lussekatter, så kom vi just att prata om det här. Vi var rörande eniga om att när man var ung och i farten hade man inte tid och engagemang nog att lägga på minnet vad de äldre berättade. Man kanske rent av tyckte att de ältade om ”förr i tiden” och helt enkelt slog dövörat till. Nu när man börjar bli till åren har intresset för hur den äldre generationen levde ökat allt mera, men nu är det för sent, nu finns det ingen att fråga. Våra goda vänner ska åka utomlands i sex veckor efter nyår och nu har ”I” bestämt sig för att ge sig tid till att teckna ner minnen från sin barndom och uppväxt. Att helt enkelt göra ett dokument, en självbiografi som hon sedan kan lämna till sina barn och det är nog ingen dum idé.

Om jag tänker på allt som hänt under de sjuttio år jag levat, så inser jag att det måste vara svårt för den yngre generationen att förstå hur vi hade det som barn utan TV, utan datorer, utan mobiler mm mm. Jag borde berätta om hur vi samlades runt radion på lördagskvällarna och lyssnade på Hyland och om hur radioprogrammen varje kväll avslutades med att man spelade ”Du gamla du fria”. Hur märkvärdigt det var när TV:n kom till Klintehamn och om hur vi stod på gatan och kikade in genom fönstret till det första huset där man skaffat en apparat och försökte få en skymt av det fladdrande ljuset från TV:n där det för det mesta bara ”snöade”.

Mammas fotoalbum från 1940 och framåt borde jag gå igenom och göra anteckningar vid de gamla svartvita korten vilka personerna är. Det borde göras omgående, medan jag kommer ihåg deras namn. Jag borde också försöka ta mig tid att skanna in en del av fotona. Jag äger tiden, det ska bara bli av. Och jag borde göra anteckningar i mina egna fotoalbum, för en dag kanske någon sitter där med dem och ställer samma slags frågor som jag gör nu när jag ser i de gamla albumen som ligger i en låda i salen och det vore ju synd.

Och allt det här bara för att ”I” berättade om sina semesterplaner!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...