Nu mulnar det….

…men det har varit en solig och fin söndag, fast blåsigt förstås.

På förmiddagen åkte jag till Stenstugu, där vi skulle ha en generalrepetion inför Claudio och Evas framträdande på Klinte Rödakorskrets Årsstämma på tisdag. Jag tror att det kommer att bli trevligt, för Claudio har verkligen en plan för hur han vill presentera sin ö, Sicilien.

Sedan bjöd Eva på en härlig söndagsmiddag. Potatisgratäng, marinerad fänkål och en gryta med fläskkött och champinjonsås och som avslutning en jättegod fudgetårta smakade riktigt gott.

– Det här läggar si på rivar, skulle Åke ha sagt. (rivar=revbenen)

Jag har tänkt mycket på gårdagens lördagstema – citat. Förutom min mammas citat om änglarna, letade jag efter citat från stora män igår, men det ångrar jag, för tänk så många citat man använder från nära och kära som inte längre finns med oss. Jag kunde ha letat fram flera sådana citat. På något sätt känns det som om de avlidna ännu finns kvar så länge vi kommer ihåg sådant som de har sagt, så länge vi citerar dem.

– När bilen ändå går, sa min svärmor, som alltid kunde hitta någon anledning att åka med eller få något uträttat när någon skulle ut och köra.

Så när bilen ändå gick åkte Eva och jag upp på kyrkogården en vända, innan jag skulle åka hem, och såg till graven och tände ljus och när jag lämnat av henne på Stenstugu igen passade jag på att åka och handla. Det behövdes fyllas på med potatis och frukt och en del annat tungburet.

Ha en trevlig söndagskväll!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Det här inlägget postades i Nostalgi, Stenstugu, Tänkt. Bokmärk permalänken.

20 kommentarer till Nu mulnar det….

  1. Znogge skriver:

    Vilken god söndagsmiddag du blev bjuden på! Synd att man inte hade vägarna förbi 😉

    Hoppas du vill meddela när programmet sänds i radio. Jag tror att vår äldsta dotter tänkte lyssna inför deras resa.

    Kram

  2. Spanaren skriver:

    Detta lät gott med allt *smaskens*
    Men du … det är väl ändå inte försent att skriva ännu mera om dina närmaste citat. Säg bara till så att jag inte missar det. De orden har jag lagt på minnet sen förr, om att prata om de döda så lever de längre *sant* Ha en fin kväll/ kram

  3. Laila Östergren skriver:

    Tyckte det blåste väldigt mycket i förmiddags men vi kom ändå ut på en promenad. Vi gick Västerbykvior och Björkhagavägen och där blåste det inte så mycket så det var jätteskönt. I övrigt knölar vi vidare med målning och tapetsering. Tapeten var knölig att få upp och få mönsterpassningen rätt, men vi får ta det lugnt så blir det nog bra.
    Ha en skön kväll!

  4. Anne-Lie skriver:

    Alltid lika roligt att bli ”bortbjuden” på middag. Det var längesedan jag blev det.
    Kram!

  5. wiolettan skriver:

    Jag älskar gamla citat, det finns massor, men tyvärr så är jag rädd för att de glöms bort. Min pappa myntade flera roliga citat, som han ofta använde, men jag har nästan glömt dom alla.
    Att bära tunga kassar är inte det bästa för våra armar och ryggar, bra att passa på då bilen ändå är ute på en tur.
    Ha det bra och kram till dig.

  6. Gunnel skriver:

    Så rätt du har. Det är många gamla uttryck från släktingar som man använder ofta, och då går tankarna till allt man upplevde då. Egentligen skulle man göra en inventering och skriva upp citaten, vem som sagt dem och i vilket sammanhang. Så kul för kommande generationer att veta. Kram

  7. Kraka skriver:

    Jag funderade ju lite kring söndagsmiddagar i min blogg igår. Du verkar ju i alla fall ha fått en köttbit till middagen. 🙂

    Ha en fin måndag!

    Kram

  8. Anna/notonmusic skriver:

    Jag kan riktigt höra Åkes kommentar klinga på gotländska, min bästa vän är från Gotland. Och även om hon har bott på ”fastlandet” hela sitt vuxna liv klingar gotländskan kvar och det är så härligt 🙂 Det verkar bli ett spännande program!

  9. Skogsnuvan skriver:

    Som du förstår skulle jag väldigt gärna velat vara med och lyssna på musiken från Italien. Det hade varit mumma det en trist februaridag.

  10. Musikanta skriver:

    Ja, du har helt rätt! Tänker på min farmor som var döv och talade för sig själv. När vi ungar busade omkring henne sa hon alltid:”Levande liv. Levande liv” trots att hon ingenting hörde. Jag säger ofta det fortfarande när barnbarnen kommer. Min mamma sa alltid: ”Fy för den lede”, när det var något extra besvärligt eller något som hon tyckte mycket illa om. Jag säger det också ofta på skoj, men tänker naturligtvis på henne varje gång. Varken hon eller min pappa svor så det var nog det värsta kraftuttryck som hon kunde tänka sig.
    Kram

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *