***LIVET EFTER 70***

Välkommen hit! Jag som skriver här heter Ingrid och jag bor på Gotland. Min blogg handlar mest om hur livet blev här på Odvalds utan min Åke, som lämnade mig 8 februari 2012. För första gången i livet lever jag nu ensam och det har onekligen sina sidor. I bloggen hittar du också bokrecensioner, recept och foton och så en och annan nyhetskommentar, speciellt om det händer något på Gotland. Jag hoppas att du ska trivas här och vill komma tillbaka och jag blir väldigt glad om du tar dig tid att lämna en kommentar till blogginläggen.

Det har varit en helmulen lördag, runt 20° och det kom ca 10 droppar regn på köksfönstret vid lunchtid och mera blev det inte. Det är bara att hoppas att det kommer någon skur i natt. Det ser faktiskt lite hoppfullt ut när man kolla på vädersidorna.

Jag trodde att jag kanske skulle ha träningsvärk efter gårdagens utflykt, men det var inga problem alls att komma ur sängen i morse, men jag har tagit det lugnt i dag.

Jag började med att gå runt och vattna blomkrukorna, för det får man göra nästan varje dag och sedan plockade jag ihop en maskin tvätt och laddade tvättmaskinen. Det var så torrt i markerna där vi gick på Lilla Karlsö igår, så jag fick tvätta skorna också. De var alldeles fulla av damm och hur mina fötter och smalben såg ut ska vi inte tala om, fast de tvättade jag givetvis när jag kom hem igår. :wink:

När det var dags för Sommar i P1 satte jag mig tillrätta vid köksbordet med ett korsord och började lyssna på dagens värd, som var Jesper Waldersten, illustratör och konstnär. Korsordet var med för att jag var övertygad om att han inte var något att lyssna på, men så fel jag hade. Vi fick höra många ord i en väldigt vacker förpackning och korsordet fick ligga orört. Först tänkte jag på Björn Ranelid och hans ordsvall, men det här var något mycket bättre. Tänk så vackert vårt svenska språk kan var när det blir rätt hanterat. Musiken var dessutom väldigt njutbar.

Sedan kom syster Kerstin och Hassine hit och drack eftermiddagskaffe och så såg vi på fotbollsmatchen mellan Sverige och England. Jag är ju måttligt intresserad av fotboll, men en sån här match vill man ju inte missa. Förhoppningarna sveks tyvärr och England slog Sverige med 2-0. Intresset för den här matchen har varit enorm och i Visby samlades ca 2500 entusiaster på Stora Torget för att se den på storbilds-tv, men nu är festen slut och det svenska landslaget har gjort sitt för den här gången. Och jag för min del ser fram emot att WM:et avslutas så att teve-tablån kan se lite mera njutbar ut. Tur att man har Netflix!

Ha en skön helg!

Lilla Karlsö

12 kommentarer

I dag har Kerstin, Krister och jag varit på Lilla Karlös. Det är många år sedan jag senast var där och för Kristers del var det första gången. Det har varit ett strålande vackert väder och alldeles stilla på havet, så förhållandena var idealiska. Halv tio gick Karlsöbåten och första anhalt var Lillön och där klev vi i land strax före tio. Sedan fortsatte båten med övriga passagerare till Storön.

Här närmar vi oss ön

Innan den guidade turen började blev det en kaffepaus

Vår duktiga och trevliga guide Lukas berättar om gravplatsen och om hur man begravde folk förr i tiden.

Det är torrt även på Lilla Karlsö och växtligheten var verkligen sparsam, men den här tisteln såg grön och fin ut.

Kungsmynta var det gott om – Kungsmynta är en sorts vild oregano

På Lilla Karlsö går det ca 200 får av den gamla rasen där även tackorna har horn. Gutefår heter de officiellt, men i folkmun kallas de för ”hornlambi”.

Här står Gotlands högsta rauk, Stalen som är 16 m hög.

Här är vi inne och undersöker grottan som kallas Nordervagnshus

Härifrån är det inte så långt till Stora Karlsö

Här börjar fågelberget

Om allt varit, som vanligt, skulle vi ha gått ner till stranden och fortsatt vår promenad under fågelberget, men för ett par veckor sedan hade havet tagit tillbaka stranden, så det gick inte att ta sig fram. Vi fick gå tillbaka och via en stig/trappa ta oss upp till platån. Det var brant, det var stenigt och det var tur att det fanns ett räcke att hålla sig, men jag trodde ändå att jag skulle stupa innan jag tagit mig upp. Det var jobbigt som attan, men det gick!

Jag tog mig upp, men det var med näpp och nöd

Efter en paus fortsatte vi sedan över platån, fram till den högsta punkten på ön, 66 m över havet.

En stor sten som kommit med inlandsisen ligger mitt på platån

Miniblåklockor

Vi gick längs platån och tittade ner på Norderslätt där fåren gick och betade och på stenar ute i vattnet låg det sälar och solade sig. Sedan gick vi tillbaka över platån för att titta ner på Suderslätt där dagens promenad började, för att så småningom ta oss tillbaka via en trappa till stugorna och bryggan. Efter en tre timmar lång vandring var det verkligen gott att få sätta sig ner och äta medhavd matsäck och vila benen.

Klockan 15.20 skulle båten komma och hämta oss och det gjorde den också

I kväll har Kerstin och Hassine varit här och ätit middag och sett på fotboll ett tag. Vi var nog lite trötta alla tre; Kerstin och jag efter Karlsöutflykten och Hassine som tillbringat dagen i Visby tillsammans med ”Almedalsgalningarna”.

I natt sover vi nog ovaggade alla tre (och Krister också misstänker jag).

Godnatt!

I Allnakku kallar man den 5 juli för Köislingens dag:

När höskörden bedrevs med slåttermaskin, hästräfsa och högaffel fick höet stå kvar på åkern och eftertorka i små runda stackar som kallades köislinggar.

Inte har jag varit med om att köra in löshö så många gånger, men när vi var nygifta förekom det, så begreppet köisling är jag väl bekant med. Att lägga lass på en flakvagn utan sidor av höet från köislinggarna var en konst och det gällde att få lasset att ligga kvar.

Åke berättade om en gång när han skulle köra hem ett lass löshö och hans syskonbarn; Ingrid, Ulla och Elisabeth, skulle få åka på hölasset. I en kurva gick ett hjulpar ner mot dikeskanten och hela lasset gled av vagnen och han befarade det värsta, för på andra sidan diket var det en bandfast tun med sina vassa spetsar. Hur hade det gått för barnen? Han vågade nästa inte gå av traktorn och titta, men var ju tvungen att göra det. Där stod alla tre upptryckta mot stängslet med hölasset framför sig, rätt chockade, men helt oskadda.

Åke med fettspruta i beredskap, för nu ska pressen göras i ordning

Höskörden blev enklare när vi först skaffade en lösbalspress och sedan en hårdbalspress som den på bilden.

Stockrosorna vid 67:an lider svårt av torkan

Leopoldo Méndez, dagens sommarpratare gjorde jag processen kort med. Redan efter en stunds prat och två låtar stängde jag av mobilen. Och det trots att jag låg i solstolen och hade det rätt gott i solskenet. :wink:

Nu ska jag gå och fixa i ordning lite kaffe. Syster och svåger är på ingående.

Trevlig fortsättning på torsdagen!

Det har varit ett helt underbart sommarväder i dag. På förmiddagen gjorde jag inte så mycket nytta, för när morgonpyssel och vattning var avklarat satte jag mig ute och löste korsord och läste. Kerstin och Hassine skulle komma hit till lunch, så sen hade jag en del att stöka med i köket.

Jag kan inte fatta att det bara är onsdag, för det känns precis som om det vore helg. Det är verkligen trevligt med ett avbrott i vardagen. När vi ätit satt vi och lyssnade på dagens sommarpratare, Anna Throne-Holst vd svensk-amerikanska Handelskammaren i New York, en stund medan vi lät maten smälta. Även om Anna var rätt trevlig att höra på, så kände vi att det inte var någon större förlust att överge henne, för att i stället ta en promenad på Barkan. Det är alltid lika trevligt att gå där oavsett vilken årstid det är.

Nog var det mycket bär, men de satt högt upp och var ganska små och rätt sura.

Jag hade sett på Klintehamns Anslagstavla på Facebook, att det fanns självplock av körsbär på Åbrogatan, så vi gick den vägen hem. Det var ett stort träd och massor av bär, men vi plockade inte så många utan stoppade bara några stycken i munnen och sedan fortsatte vi hem och drack kaffe i stället.

Nu har Kerstin och Hassine åkt hem till Sicklings och jag har varit ute och vattnat rabatterna. Jag har dahlior som står i knopp nu och ska det bli några blommor måste de nog få lite uppassning.

Beträffande gårdagskvällens snigelsex, så höll Kerstin ögonen på dem. När sniglarna gjort det de skulle, skiljdes de åt och sedan kröp de iväg en åt vart håll.

Trevlig kväll!

Sexigt

18 kommentarer

Igår kväll kom min syster Kerstin och hennes man Hassine hit till ön. De var inkallade som husvakter på Sicklings. Vi träffades en stund i förmiddags och i dag har jag jobbat på Kupan, men i kväll har jag varit hos dem och ätit en god middag och tittat på fotboll förstås. Det var verkligen kul att Sverige vann mot Schweiz, men när det var halvlek i match nummer två bestämde jag mig för att åka hem.

Kerstin följde mig ut och plötsligt ropade hon:”Men vad är det som sitter på väggen?” Det var två vackra sniglar, en mörkare och den andra fläckig.

Jag skulle ta upp kameran för att ta ett kort på dem, men innan jag hann få upp den började de att sno sig om varandra.

Och de fortsatte att sno sig om varandra varv efter varv samtidigt som slemtråden de hängde i blev längre och längre och plötsligt började det komma ut en vit tamp ur den ena och sedan en ur den andra. Är det snoppar? Att det hade med sex att göra förstod vi ganska fort.

Nu var det dags att googla och Natursidan hade fått en bild som liknade min och de hade svaret:

För att få ett bra svar på frågan vände vi oss till Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska Riksmuseet. Han berättade att det är leopardsniglar, även kallade pantersniglar.

”Det blå längst ner är snopparna. De hänger alltid i slemtrådar så att snopparna ska kunna hänga fritt utan att slå i marken.

Pantersniglar är hermafroditer, men ska tydligen inte kunna självbefrukta sig. Istället utbyter de spermiepaket med sina trattspetsade snoppar och antagligen inseminerar de sedan sig själva med sin egen snopp (fast med den andres spermier!) när den återigen dras in i kroppen.

I en annan artikel läste jag att man skulle vara rädd om de här sniglarna, för de äter upp unga mördarsniglar och är allmänt nyttiga. Någon skrev också att han hade ett par pantersniglar i sin trädgård och dem ställde han ut vatten och kattmat till. Ett nytt tillskott bland husdjuren helt enkelt.

Vi stod länge och tittade och det började bli kallt, så till slut gav vi upp, så om de fick snopparna på plats igen vet jag inte, men Kerstin skulle hålla dem under bevakning. Nog är naturen fantastisk!

Godnatt!

Glädjeämne

10 kommentarer

Precis som igår är det soligt och blåsigt i dag, men inte så varmt. Jag har just varit ute och tagit vara på tomatillon som blåste ner i natt. Det gick att resa upp den i stort sett oskadad, för grenarna är så mjuka och böjliga. Nu har jag flyttat ner den på marken, så kanske den inte blir så utsatt för vindarna. Jag fattar inte varför det ska blåsa så hemskt, men det finns alltid glädjeämnen:

Just nu är jag väldigt glad för att jag befinner mig i Klintehamn och inte i Alicante eller i Catania på Sicilien.

I dag väntar ett parti kubb i Sicklingsparken, annars är det inte så mycket på schemat. Morgonen har gått åt till vattning, för nu måste man fram med vattenkannan i stort sett varje dag och igår tog jag ju ledigt, så det behövdes verkligen. SMHI pratade om att det eventuellt skulle kunna komma någon regnskur, men det tror jag inte mycket på.

Grattis syster Barbro, som fyller år i dag!

Panik uppstod

10 kommentarer

1 juli och Almedalsveckan startar i dag, så vad passade bättre än att ta en tur till Visby. Man måste ju in och se på ”galningarna”, som Åke brukade säga. Vid elvatiden gick jag därför iväg till Konsum för att ta bussen därifrån. Det var rätt mycket folk som steg på vid de olika hållplatserna och jag beundrade verkligen den tålmodiga chauffören som svarade på alla frågor, lät de som misslyckats med sina elektroniska biljetter åka i alla fall och hjälpte till med bagage och cyklar. Jag var riktigt stolt över honom.

När vi närmade oss Visby vibrerade min mobil, som jag hade i handväskan och när jag tog upp den var den avstängd och gick inte att få igång. Den var helt död och det hjälpte inte hur jag tryckte och hade mig.

Panik uppstod, men nu var vi framme och jag klev ur bussen och gick mot Östercentrum. Ingen mobil! Jag kan inte ta några bilder! När går bussarna tillbaka till Klintehamn, nu kan jag ju inte gå in på Resroboten och kolla tidtabellen? Ska jag gå tillbaka till busstationen och kolla tiderna?

Nej, jag fortsatte och gick in på Siesta för att få lite god lunch, för nu var klockan över tolv. När jag stod där vid disken och hade gjort min beställning hörde jag det välbekanta plingandet från HTC när mobilen startar efter att ha varit avstängd och tro det heller ej, nu fungerade den igen. Den hade gjort en återställning efter ett oväntat avbrott. Puh!

Efter kaffe, en sillmacka och en fruktbakelse var jag redo för Almedalen, men jag gick inte raka vägen utan valde att gå över Klinten och tog trappan ner till Stora Torget och sedan fortsatte jag fram till Botaniska trädgården och tog en runda där innan jag gick in i Almedalsområdet via Kruttornet.

Det här lilla huset på Klinten är helt övervuxet av två rosbuskar. Man har fått binda upp rankorna för att dörren ska synas.

Botaniska trädgården är hur fin som helst trots de bruna gräsmattorna

Redan precis innanför Kruttornet började tälten och vägen var avstängd med blomlådor som de bilar som skulle fram fick åka slalom emellan.

Ute på hamnen var det som vanligt fullt av olika evenemang och överallt såg man poliser och polisbilar.

När jag gått runt och tittat överallt gick jag och satte mig på en bänk ett tag och såg på folklivet, men sen tog jag Hästgatan upp genom stan till busstationen.

Hästgatan var så full av folk att det nästan inte gick att ta sig fram.

Det var ganska skönt att sätta sig på bussen och åka tillbaka till Klintehamn igen, men visst var det en ganska trevlig söndagsutflykt.

Trevlig kväll!

Sista juni – Eva Rydberg

8 kommentarer

Nu är juni månad slut och visst har den varit fin, förutom då att det hade behövts några ordentliga regnskurar. På förmiddagen i dag har jag ägnat mig åt städning och det passade alldeles utmärkt att köra en maskin tvätt också. Nu är fönsterna putsade och golven avtorkade och mattorna har varit ute på vädring och det luktar rent och fräscht.

30 juni – Växlande molnighet, men mest sol, 17°, blåsigt

Jag låg i solstolen efter lunch och lyssnade på Eva Rydberg, men hon lyckades inte fånga mig riktigt, för jag slumrade till då och då. Viktigaste kriteriet på ett bra sommarprat är att jag inte somnar ifrån det.

Hon började med att berätta att hon roat sin publik från det hon föddes, för hennes moster brast i skratt när hon fick se henne på BB och prästen hade skrattat år henne när hon döptes. Sen fick vi följa hennes uppväxt där hon avslöjade att hon blivit agad som barn, men att hon försonats med sina föräldrar och då brast hennes röst.

Sedan började
en lång uppräkning av alla roller hon haft och teatrar hon spelat på och nån gång där förlorade jag koncentrationen. När programmet var slut hade hon bara hunnit fram till 22-årsåldern och med den takten kan hon vara sommarvärd många år framöver. Musiken var i och för sig trevlig, men där var inga överraskningar. Det är inte lätt att tillfredsställa mig minsann!

Trevlig helg!

Gårdagens härliga högsommarvärme försvann i natt och i dag har det varit bra mycket svalare och väldigt blåsigt. På förmiddagen var det dessutom mest mulet, så jag bestämde mig för att satsa på en innedag. Det behövs en sådan dag också då och då. När frukosten var avklarad började jag baka och planen var att jag skulle göra mazariner och amorer.

Kakburkarna är fulla och lite har hamnat i frysen också

När klockan blev ett bytte jag kanal från P4 till P1, för att lyssna på Anna Serner, vd för Svenska Filminstitutet, men det blev ett väldigt förstrött lyssnande. Hon var inte särskilt spirituell och ämnet intresserar mig inte direkt, så radion stod på som vanligt, som lite bakgrundsunderhållning. Jag skärpte till mig när hon talade om sin far och hans självmord och hur den händelsen påverkat hennes katastrofångest. När jag bakat färdigt lämnade jag henne helt åt sitt öde, städade upp i köket och gick ut och pratade med en granne i stället.

När jag ändå sitter här vid datorn passar jag på och bevakar Vårdguidens läkemedelstjänst, för att se om jag har fått några nya recept utskrivna. I min enfald inbillade jag mig att jag hade ett uttag kvar på mina gamla recept och det hade jag också, men de gick ut den 23/6 och det upptäckte jag när jag bara hade kvar medicin av den ena sorten för tre dagar. Så himla försmädligt, man ska då tänka på allting! Efter klockan fem i dag skulle recepten finnas på apoteket enligt svar från vårdcentralen, så jag får väl lugna mig ett tag och kolla lite senare.

Trevlig fredag!

Sommar – Mark Levengood

12 kommentarer

I dag är det ett helt fantastiskt väder med sol och lagom värme och bara svag vind. Redan vid åtta-tiden satt jag ute och drack kaffe och löste korsord. Sen gick jag och pysslade och vattnade och ansade i rabatter och krukor. Man vill ju bara vara ute nu!

När Ann-Marie fick se att jag köpt en tomatillo, sa hon att dem gillade hon inte, för de växer så hemskt och blir så rangliga och blåser sönder om man har dem ute och hon hade naturligtvis helt rätt. Den har växt enormt och jag funderar på att beskära den, men samtidigt är det roligt att den växer. Jag hade först satt i ett stöd i krukan, men det räckte inte, för häromdagen hade hela plantan kapsejsat. Jag lyckades dock få upp den utan att några grenar gick av och med hjälp av ett stöd till, verkar den klara sig. Den är full av blommor och frukter, men ännu har ingen mognat.

Fram på förmiddagen tog jag fram bilen och åkte till kyrkogården i Fröjel för att se till graven där och det var tur att jag gjorde det, för vattnet i lådorna var slut. När jag var färdig där, åkte jag till Hemse. Syster och svåger kommer nästa vecka och då vill jag ju ha lite vin hemma. När jag är ensam köper jag inga dunkar, utan bara en-litersförpackningar, det räcker för mitt behov, men det förslår ju inte när man är flera. På hemvägen åkte jag in på Klinte kyrkogård och kollade familjegraven där, åkte till Konsum och handlade, till Preem och tankade och till Kustgrillen och köpte med mig en kebabtallrik hem. Tankade förresten, du milde vad bensinen är dyr, full tank kostade 729:-. Nu är det verkligen lönsamt att åka buss de gånger det fungerar.

Jag hade precis ätit färdigt min kebab, när det var dags för Sommar i P1 med Mark Levengood, som var sommarvärd för sjätte gången. Att ligga i solen gick inte, för det blev för varmt, men det var väldigt behagligt i skuggan och han var så bra!!! Jag har skrattat högt och jag har gråtit och jag har njutit av hans vackra finlandssvenska och den omväxlande musik han spelade. Missade du programmet och ska lyssna på bara ett enda i efterhand, välj Mark Levengood!

Trevlig torsdag!