***LIVET EFTER 70***

Välkommen hit! Jag som skriver här heter Ingrid och jag bor på Gotland. Min blogg handlar mest om hur livet blev här på Odvalds utan min Åke, som lämnade mig 8 februari 2012. För första gången i livet lever jag nu ensam och det har onekligen sina sidor. I bloggen hittar du också bokrecensioner, recept och foton och så en och annan nyhetskommentar, speciellt om det händer något på Gotland. Jag hoppas att du ska trivas här och vill komma tillbaka och jag blir väldigt glad om du tar dig tid att lämna en kommentar till blogginläggen.

En Nils jag aldrig fick träffa

12 kommentarer

I dag har Nils namnsdag och många Nissar har jag mött genom åren, för nog är det vanligt, att den som blir döpt till Nils kallas för Nisse. En Nils som jag aldrig fick träffa är min morfar och det kan jag tycka är tråkigt. Mamma Runa var adopterad och kände sig nog aldrig riktigt älskad av sin mamma, men från pappa Nils fick hon mycket kärlek. Det var för övrigt ett trauma för henne att hon var ett adoptivbarn och hon kunde aldrig acceptera att hennes biologiska föräldrar hade ”givit bort” henne.

Fotot av morfar Nils hittade jag i en fotobox som mamma ägt och på baksidan av fotona har hon noga skrivit ner vilka personerna är. Jag har skannat in fotona och lämnat boxen vidare till min syster Kerstin, som förvarar den nu.

Nils Nilsson

född 1874-06-18 i Stocksäter, Kumla; död 1937-04-06 i Sollentuna.
Handelsbiträde, grosshandlare.

Nils flyttade från Kumla till Stockholm i 30 dec 1892. Han bodde år 1900 i Stockholm på kvarteret Tranhuvudet i Klara. Han var då ogift och arbetade som handelsbiträde.
När Nils dog 1937 i Sollentuna var han grosshandlare.

1918 var Nils gift med Tyra Klintberg och i januari 1919 adopterade de 5-åriga Runa Maria Elisabeth.

/Kusin Görans släktforskning


Vi har några album med såna här gamla vackra foton på Stenstugu också, men där finns inga noteringar om vilka personerna är och det är tråkigt, för på det sättet mister de sin betydelse. Jag var väl på gång då och då och skulle försöka ta kontakt med någon som eventuellt skulle kunna hjälpa till med identifieringen, men det blev bara en tanke och nu finns det ingen att fråga.

I dag är det regn och rusk! Det blåser, så en av färjorna till Oskarshamn är inställd och för en stund sedan var jag ute och tömde regnmätaren på 20 mm och ännu håller det på.

Carina o Bosse har varit här och hållit mig sällskap på lunchen, men nu har de åkt hem till Sicklings igen. Vi hade bestämt att vi skulle ha sovmorgon i dag och äta sen lunch och det var ju lika bra, för något väder för uteaktiviteter är det definitivt inte.

Grattis till alla som heter Nils!

Brittsommar

22 kommentarer

I dag har Britta och Birgitta namnsdagar och då borde det vara lite somrigt, varmt och skönt väder, så kallad brittsommar.

Enligt SMHI finns en legend som säger att Heliga Birgitta tyckte att klimatet i Norden var så kallt och bistert att hon bad för oss. Herren ska då ha svarat med att kring den heliga Birgittas dag ge oss några extra sommardagar.

Det tycker jag är en vacker definition av begreppet brittsommar, men i dag har vår Herre missat totalt.

I förmiddags var det i alla fall riktigt varmt och skönt på min uteplats och jag tog GA med mig ut och satt och löste korsordet, men fröjden blev inte så långvarig, för det drog in stora svarta moln, så jag gick in och dammsög i stället. Den där morgonsolen avslöjade att det fanns behov av en vända med snabeldraken.

Efter lunchen gick jag till Rondo, där Röda Korset hade ordnat underhållning med Lennart Wahlman, lotterier och kaffeförsäljning i ett försök att få in pengar till Världens Barn-insamlingen. Tyvärr var det inte så många som kom, vi var nog totalt ca 20 personer, men vi som var där hade det mycket trevligt. Det är bara att tycka synd om alla de som inte gick dit.

När det var slut på Rondo gick jag en vända till Konsum och på vägen hem började det stänka med regn och jag hann precis innanför dörren när det började regna på allvar.

Grattis alla Brittor och Birgittor!

Höstfunderingar

16 kommentarer

Det har varit soligt lite från och till i dag, men just nu är det mulet. Jag har varit ute och börjat höströja och på framsidan har jag tagit bort krukorna med risiga petunior, så där är jag klar och några lökar har jag fått ner i en rabatt på baksidan. SMHI hotar med frost, så det är väl dags att klippa ner och ta in pelargoniorna i förrådet så de inte fryser. Jag får ta lite i taget, för ryggen gillar inte när jag håller på för länge.

I dag för två år sedan hade jag besök av en reskamrat från bussturen till Höga kusten 2015 och sedan träffades vi på Mallorca 2014 också. Hon hade med sig den här orkidén till mig och den har blommat sedan dess. Nog är det fantastiskt!

I onsdags när jag kom hem från Sardinien låg det ett brev från Klinte Pastorat angående gravrätten till den grav där Åkes farmor och farbror ligger begravda. Det kom inte som någon större överraskning, för jag visste att gravrätten gått ut, men när jag fick se brevet tänkte jag, att nu måste väl ändå gravstenarna varit på plats igen, för lördagen innan jag åkte var de inte det.

Där ligger de fortfarande

Stenarna är dåligt dubbade och för att det inte ska hända någon olycka har man lagt ner dem och första gången jag fick se det var första dagarna i juni. Att man inte skulle hinna åtgärda dem innan semestern visste jag, men att det skulle ta så lång tid kunde jag ju inte ana. Hela sommaren har de legat där och jag har mått lika dåligt varje gång jag varit på kyrkogården och sett dem. Vad skulle Åke ha tänkt? Vad ska folk tro?

Jag fick tag i klockaren i dag och hon lovade att de eventuellt skulle kunna få stenarna på plats nästa vecka, men nu känner jag att det kanske är lika bra att återlämna gravrätten och låta dem ta bort stenarna. Det får bli ett snack med barnen i helgen.

Trevlig fortsättning på helgen!

Grattis Gaetano!

24 kommentarer

När jag tittar ut och ser hur det blåser och regnar önskar jag verkligen att jag stannat kvar på Sardinien, men det är väl bara att vänja sig. Det är mycket jag skulle vilja göra ute, fixa i rabatterna och sätta lökar t ex, men man får väl hoppas på att det ännu kommer några fina dagar, så att det går att göra det senare. Dahliorna lever ännu, men de ser lite tråkiga ut efter allt regn och framför av blåsten, som nästan fått dem på fall. I dag håller jag mig i alla fall inomhus.

Den 5 oktober fyller vårt äldsta barnbarn Gaetano år och i dag får han fira den utan både sin familj och mormor. Han bor och jobbar nu i Sundsvall och jag hoppas att han ska trivas där och att han får en fin årsdag.

Konfirmationsdagen i maj 1999

28 år fyller han i dag och även om han bestämt sig för att han ska vara kvar i Sverige, så misstänker jag att en stor bit av hans hjärta finns kvar i Italien, så jag hissar den italienska flaggan för den stilige unge mannen.

Knyckt från facebook

Hemma igen

20 kommentarer

Oj så trevligt att sitta vid en dator igen i stället för att blogga via mobilen. Det går ju, men det är lite petigt.

Igår kväll när vi gick till Gamla stan var solnedgången helt fantastisk

Det mörknar fort och i träden längs strandpromenaden är det ett förfärligt oväsen på alla starar som samlas där för att övernatta. Jag antar att de mellanlandat på Sardinien på sin färd till de platser där de ska övervintra.

Vi hittade
en trevlig restaurang med en underbar vy över ljusen från strandpromenaden som speglade sig i vattnet och där satt vi och åt och innan vi skulle gå hem hade vi egentligen tänkt oss en Irish coffee som efterrätt, men det hade de inte. Vi var lite trötta efter en dag med mycket sol, så vi gick hem i stället för att söka oss någon annanstans.

I morse när vi gick till bussen
sa Nisse sa med eftertryck: ”Det är onödigt fint väder i dag!” Och det var verkligen fint, men det var ju bara att äntra bussen till flygplatsen för resan mot Gotland. Vi landade i Visby nästan på tid och där kom Eva och hämtade mig.

Det har varit en mycket trevlig vecka och hotellet var bra med en underbart hjälpsam glad och trevlig personal och frukosten helt outstanding med en frukostkock som stekte ägg, svängde ihop en omelett eller fixade till en vackert dekorerad cappuccino med samma glada humör. Och inte minst gjorde upptäckten att Berit o Nisse bodde på samma hotell, att min vecka på Sardinien blev så fin. Jag var ju helt plötsligt inte ensam!

Men trots allt, det ska bli skönt att sova i sin egen säng i natt!

Alghero dag 6

15 kommentarer

Det har varit en solig varm och skön dag. Jag åt frukost i sällskap med Berit o Nisse och sen gick jag ut på en promenad. 

Vårt närmaste torg

Vackra blommor kan jag inte motstå

Ännu var det tomt på stränderna

Jag hade en bok som jag lånat här på hotellet och den skulle läsas ut i dag, så eftet promenaden  parkerade jag i en solstol vid poolen och låg/satt där och läste. 

Sen kom Berit o Nisse också dit och hade med sig lite lunchmat. 

Sen gick vi till stranden

På stranden fläktade det skönt och Nisse tog sig ett bad. Jag avstod, för det tar lång tid för baddräkten att torka och nu ska ju allting packas ner igen.

Tillbaka till poolen och poolbaren för att få lite eftermiddagskaffe. En kopp Americano och ett glas limoncello satt bra.

Nu är det vila och uppfräschning som gäller, för i kväll ska vi gå upp i Gamla stan och äta avskedsmiddag på någon trevlig restaurang.

I morgon hämtar bussen oss klockan nio!

Alghero dag 5

10 kommentarer

I dag har det varit soligt och fint igen. Det var bara någon timme på förmiddagen det såg lite oroväckande ut, men molnen skingrades igen.

Jag tog mig en förmiddagspromenad efter frukosten och sen låg jag vid poolen och läste och solade. När det blev dags för lunch gick jag till samma restaurang där vi var igår kväll. De är jättetrevliga där och maten är god, men prisnivån är hög här. 150:- för en tallrik ravioli – där går absolut smärtgränsen. 
Sen gick jag tillbaka till poolen en stund, för på eftermiddagen hade jag anmält mig till en vin och oljeprovning.

Det var inte så långt till vingården, som enligt ägaren var av den mindre sorten. 

Anna-Maria som driver gården tillsammans med sin mamma, berättade ingående om produktionen de har


Huset byggdes under Mussolinis tid

Området runt Alghero var tidigare sumpmark och man hade stora problem med malaria, men precis som i omgivningarna runt Neapel lät Mussolini dika ut de vattensjuka områdena och marken som var väldigt bördig delades ut till de fattiga bönderna runtomkring.

Sen blev det en lång föreläsning om vinodling och de druvor de har på gården.

Efter vinodlingen fick vi en lektion i hur man odlar oliver

Olivträden har gröna och blå oliver på samma träd och man skördar när det är ungefär 50% vardera

Här säger nog Anna-Maria ooiil!

Så blev det äntligen dags för vinprovning

Fyra sorters vin fick vi prova med olika sorters ost och korv till. Vinet längst till vänster tyckte jag bäst om. Sedan fick vi ett fat med brödbitar doppade i olivolja, så att vi skulle få smaka på gårdens olja. Köpte jag något? Nej, det gjorde jag inte, men det var en lång kö fram till disken, så de fick säkert sälja en hel del.

I morgon är det sista dagen här, för på onsdag blir vi hämtade redan klockan nio. Tiden går fort när man har roligt.

Alghero dag 4 em

12 kommentarer

Det blev inte så mycket regn igår och fram på eftermiddagen tog vi oss en promenad i Gamla stan.

Var man än gick i stan stötte man det här tåget, ett mindre vackert inslag i gatubilden

Det var ju söndagskväll, så det var jättemycket folk ute på gatorna.

Jätteduktiga musiker underhöll. Kvinnan spelar på en didgeridoo. Vad det andra instumentet heter vet jag inte.

När vi strövat färdigt i Gamla stan gick vi hem till hotellet och efter lite uppsnyggning gick vi ut och åt på ett trevligt ställe. Det blev till och med en Irish coffe till efterrätt

Alghero dag 4

16 kommentarer

Det var mulet i morse och det såg ut på rapporten som om det skulle förbli det den här söndagen.

Eftet frukosten beväpnade jag mig med paraply, som jag för övrigt inte behövde använda, och gick ut på en förmiddagspromenad.

Det finns så mycket vackra blommor överallt här en bouganvillea


Strelitsia


Och en blå blomma som jag inte vet vad den heter.

Igår när vi gick hem höll polisen på med avspärrningar på vägen och vi fattade inte varför och i dag var all trafik från gatan längs strandpromenaden borta.

Det var en maratontävling på gång


Här passerar de 8 km

Jag tittade på tävlingen ett tag, men sen gick jag mot Gamla stan, men det mulnade till allt mer, så jag ville inte gå för långt bort. Dessutom började det bli lunchdags så jag slog mig ner vid en av barerna vid strandpromenaden och beställde en rissallad och ett glas vitt vin.
Det smakade bra och jag hade precis hunnit äta upp när det började stänka, så efter en espresso gick jag hem till hotell Riviera.

Nu får vi se hur fortsättningen av dagen blir?

Trevlig söndag!

Alghero dag 3

10 kommentarer

I dag var det tidig uppstigning för vi hade bestämt att vi skulle äta frukost redan kvart i åtta, så att vi skulle hinna med morgonbussen till Bosa. Bussen gick 9.30 och då var vi på plats.

Det är 4,2 mil dit på en nybygd väg, som slingrar sig fram mellan bergstopparna och ibland går precis vid bergskanten, så man kan se rakt ner i det turkosa kristallklara vattnet.

Strax efter 10.30 var vi framme och då var vi i stort behov av en kopp kaffe, så vid närmaste torg stannade vi till.

Berit o Nisse

Det var en väldigt trevlig servitris där som ordnade en karta till oss och pekade ut på den var vi befann oss.

Sedan gick vi mot den gamla stadsdelen, för Nisse som var påläst tyckte att vi skulle försöka ta oss till borgen, som ligger strax ovanför stan.

Det var väldigt vackra hus och gatumiljöer


När vi kom fram till kyrkan hamnade vi mitt i ett bröllop

Vi stod där och beundrade alla de vackra bröllopsgästerna och sedan gick vi tillbaka igen och tog en annan väg mot borgen.

Överallt i stan fanns det målade kaffeburkar som man planterat blommor i.


Här gnegade vi upp för trapporna mot borgen


Vi nöjde oss med utsikten över stan och letade oss ner igen.

När vi kommit ner på plan mark igen gick vi mot kyrkan för att ta oss till floden Temo och när vi närmade oss kyrkan blev det ett fasligt tutande. Brudparet och deras följe gav sig iväg.
Sedan följde vi floden en bra bit.

Ponte Vecchio


Nu började vi bli lite småhungriga och törstiga och gick tillbaka till baren i närheten av busstationen och fick oss något att dricka och en pizzabit.

Lite försenat gick bussen sedan hem mot Alghero och strax efter sex var vi framme. Innan vi gick sista biten till vårt hotell stannade vi vid en restaurang och åt entrecote och pommes frittes. Ett perfekt skrovmål efter en motionsrik dag.

I morse var jag lite tveksam till om jag skulle åka med, men jag är väldigt glad att jag gjorde det, för det har varit en jättetrevlig dag.