***LIVET EFTER 70***

Välkommen hit! Jag som skriver här heter Ingrid och jag bor på Gotland. Min blogg handlar mest om hur livet blev här på Odvalds utan min Åke, som lämnade mig 8 februari 2012. För första gången i mitt liv lever jag nu ensam och det har onekligen sina sidor. I min blogg hittar du också bokrecensioner, recept och foton och så en och annan nyhetskommentar, speciellt om det händer något på Gotland. Jag hoppas att du ska trivas här och vill komma tillbaka och jag blir väldigt glad om du tar dig tid att lämna en kommentar!

Ruskväder

6 kommentarer

Det började snöa igår eftermiddag och det har fortsatt i natt och i dag också Det har inte kommit några stora mängder, som du kan se på bilden, men det blåser hemskt, så det är riktigt otäckt ute. Jag öppnade terrassdörren för att kolla läget, men stängde kvickt till den igen. Det var tur att jag inte var övermodig och plockade in snöskyffeln och kvasten förra veckan, för nu lär man få användning för dem igen.

och mera ska det blir :evil:

SMHI: Det kommer mera snö över Gotland – Familj – Hela Gotland.

Jag har hållit mig inomhus i dag också och försökt reda ut de betalningar av medlemsavgifter till SPF, som jag inte kunna placera eftersom avsändaren glömt skriva i sitt namn på inbetalningskortet. Telefonen har gått varm, många trevliga samtal har jag haft och några frågetecken har rätats ut.

Hoppas att du har en trevlig måndag!

10,8 km kvar…

18 kommentarer

…till Mora är det just i denna stund när jag börjar skriva det här inlägget. Jag ser med andra ord på Vasaloppet, det enda skidlopp som jag frivilligt tittar på. Sedan jag blev ensam kvinna över tv-kontrollen undviker jag nogsamt sportprogrammen, men Vasaloppet är en klassiker som jag gärna tittar på. Jag missade starten i dag, för då sov jag ännu, men den kan man se i repris hur många gånger som helst, huvudsaken är målgången.

Och där vann Jon Kristian Dahl på 3.57.18! Ingen rekordtid, men det var en strong prestation av honom att slå sig fram i klungan bland de elva som slogs om segern på upploppet. Fast proffsåkarna i all ära, de riktiga hjältarna är alla motionärer som nu ska kämpa hela dagen för att ta sig till Mora.

Rekord satte vi igår i alla fall. Vi gjorde 83 kroppkakor och så många har vi aldrig gjort på en gång förut. Vi åt givetvis inte upp allihop utan det blev många över. Jag åt bara tre och den som åt flest var Edoardo; han klämde i sig tio stycken. Överskottet blir goda i måndagens lunchlådor och så skulle Eva ta med några stycken till Visby där hungrande stadsbor ska få sig ett skrovmål.

Jag var och tittade på hästarna när jag kom, men de brydde sig inte så mycket om mig och Mr Faraway ignorerade mig fullständigt

Paltkoma?

Det kan se ut som om ungdomarna åt så de inte ens orkar stå upp, men de sitter och leker med Keila, som sitter i Edoardos knä. Hon är jättesöt och älskar givetvis att leka med Fridolf, som är måttligt intresserad av hennes våldsamma uppvaktning. Han har dock tålamod med henne, utom när matte Carina klappade henne. Då blev han sur!!

Fridolf söker skydd hos matte

Det är gråväder i dag och det blåser, så jag håller mig nog inomhus. Nu är det dags för lite lunch och senare i eftermiddag ska jag in till min granne och ”datera” en stund.

Trevlig söndag!

Gaimaldus dag

18 kommentarer

På sommaren uppskattar folk öppna landskap, fin utsikt och solbelysta fält. Samma område i mars månad är ett ställe där det blåser jämt och inte är lä någonstans. Det är just vad som menas med a gaimaldå, eller gaimalde.


Många konstig ord
finns det i gutamålet, men det här är ett som vi använt mycket, fast mest i böjningen gaimaldit (gaimaldigt), för hemma på Stenstugu är det väldigt gaimalit med öppna åkrar som tillåter vinden att dra in med full kraft. Värst är det när den kommer från norr.

Åke brukade påstå, att när det blåste som värst, hade vi det varmast på läsidan utanför. Jag måste ju säga och att det var en lätt överdrift, men visst påverkar gaimalde värmen inomhus.

Visst blåser det lite i dag, men det är ganska skönt ute och man kan ana en sol bakom molnslöjorna.

Jag har varit inne hos min granne och ”daterat” ett tag på förmiddagen och sedan åkte jag och handlade de där tunga grejorna, som jag inte fick med mig hem igår. Senare i eftermiddag ska jag köra upp till Stenstugu för vårens kroppkakskalas. Eva har kokat och pressat massor av potatis, så nu gäller det att min fyllning räcker.

Trevlig lördag!

Vårtecken

12 kommentarer

Det blev ingen större shopping i dag, för det klarnade upp efter lunch och det har varit ganska soligt, så jag tog mig en promenad i stället för en bilfärd.

Vintergäck

Marskatt i ett skyltfönster

Snödroppar i Donnersparken

Krokus i en gräsmatta

Fyllning till kroppkakorna fixar jag i alla fall, för jag gick införbi Konsum på hemvägen och köpte det jag behövde till dem. Det var inte mer än jag orkade bära.

Trevlig fortsättning på dagen!

Torsdagen i Neapel

12 kommentarer

Det är mulet och regnigt väder i dag, men just nu är det uppehållsväder och det ser ut att kunna klarna upp. Jag ska åka och handla om en stund, för i morgon ska vi koka kroppkakor på Stenstugu och då ska jag bidra med fyllningen. Redig husmanskost blir det alltså den här helgen och jag har just varit och tagit ut en kålpuddning ur ugnen. Den ska jag ha till lunch och det som inte går åt i dag hamnar i lagom porionstbitar i frysen. Det är bra att ha som reserv när lusten att laga mat tryter.

Igår blev det ingen bloggning, för jag tillbringade större delen av dagen i Neapel. Ja, inte fysiskt förstås men mentalt, för efter förmiddagspysslet satte jag mig och läste om Elena och Lily och deras vänskap, som Elena Ferrante beskriver så målande i boken Min fantastiska väninna.

Det är så roligt att se på den här kartbilden (den är klickbar), för i Neapel (Napoli) har jag varit tre gånger och på Capri och Pompei också. Det har i och för sig bara varit kortare utflykter, men den senaste gången jag var i det här området var när vi firade min 60-årsdag tillsammans med barn och barnbarn i Sorrento.

Där satt jag alltså i fåtöljen igår och lät mig trollbindas av allt som hände mellan flickorna och deras kamrater i Neapel och fick även följa med på en tur till Ischia där Elena tillbringade några sommarveckor som barnflicka. Beskrivningen av hennes osäkerhet och vånda över att inte vara tillräckligt vacker, populär bland de andra ungdomarna och duktig i skolan, känner nog alla som minns sin tonårstid igen.

Vid tvåtiden kom min ”vice” från SPF hit och vi gick igenom vad jag håller på med och hur bokföring och annat fungerar. Det känns bra att ha en ersättare som är lite informerad och kan ta vid om jag vill åka bort eller (Gud förbjude!) skulle bli sjuk och inte kunna fortsätta som kassör.

När vi var klara med genomgången och fått oss en kopp kaffe åkte hon hem och då fortsatte jag att läsa och missade både Antikrundan och vad det nu var som surrade på TV:n. En del böcker kan man ”slarvläsa”, men det gick inte med den här. Det fick ta den tid det gjorde! Nu är den i alla fall utläst och jag kan lämna den vidare till Eva.

Fortsättningen Hennes nya namn, som väl syftar på att Lily på de sista sidorna i Min fantastiska väninna gifter sig, är det ingen brådska med, den ska jag njuta av när solen och värmen tillåter att man kan sitta ute och läsa.

Trevlig fredag!

Mars börjar bra

20 kommentarer

En svag sol, en svag vind och 5° varmt, gröna gräsmattor fulla med vintergäck och snödroppar; man kan väl inte begära så mycket bättre den första mars.

Det kunde ha sett ut så här också. Det här fotot är taget den 3 mars 2010

Nu är det bara att hoppas att det inte kommer några bakslag. För säkerhets skull får kvasten och snöskopan stå kvar ute ett tag till. Man får inte utmana kung Bore!

Jag har varit ute på en kort vända Konsum tur och retur. Inte för att det var absolut nödvändigt, utan mest för att jag ville ut och röra på mig lite, för i dag har det varit mycket daterande. Min granne håller på med sitt skrivprojekt och i dag har jag suttit och skannat in en hoper dokument och bilder åt henne. Nu ska de bearbetas och snyggas till innan jag lämnar dem ifrån mig. Det ska bli spännande och se hur hennes bok blir när den är färdig. Det är ett digert material hon har samlat ihop från alla möjliga källor.

Nu ska jag ta mig en semla och en kopp kaffe innan jag fortsätter daterande. Jag känner att jag börjar få ont i nacken så det är dags att ta en paus.

Trevlig fortsättning på dagen!

Det var hemskt…

18 kommentarer

…vad det är lugnt i dag, sa Barbro och jag när vi tog oss en kaffepaus vid tvåtiden. Vi har jobbat på Kupan i eftermiddagen och när vi avlöste förmiddagsskiftet gick det några kunder och strövade i butiken och en och annan kaffegäst hade vi också, men så helt plötsligt var butiken tom på folk och då passade vi på att slå oss ner och vila benen.

Men det där skulle vi aldrig ha sagt, för helt plötsligt strömmade det in folk. Det blev alldeles fullt vid kaféborden och vi sålde massor av både prylar och kläder. 50% rabatt på allt i butiken och kaffe och semla för 20:- lockade tydligen.

-Är det alltid så här mycket folk här, var det en som frågade.
-Njaa, det varierar, men det kan bli så här ibland.

Klockan fyra stänger vi och då hade alla kunder gått, så vi kunde pusta ut och låsa till dörren. Det är jätteroligt när det är mycket folk och man känner att man verkligen gör nytta, men visst blir man lite trött både i ryggen och huvudet innan allt är klart för dagen. Det ska städas och plockas i ordning och kassan ska räknas och stämmas av, så innan man kommer iväg hem är klockan oftast halvfem.

Grattis alla Marior!

Trevlig tisdagskväll!

Nu klarar du dig livet ut….

20 kommentarer

…sa sköterskan när hon gav mig den trede sprutan mot TBE, men när jag sa att jag ju skulle ha en ny om tre år, rättade hon sig snabbt och såg lite generad ut.

Jag har med andra ord varit på vårdcentralen i dag och nu har jag gjort vad jag kan för att slippa en sjukdom som många drabbas av. Fästingarna har ju blivit så många och finns överallt. Förra sommaren hade jag flera stycken som bet sig fast och året innan fick jag borrelia. Den kan man inte skydda sig mot, utan där gäller det att vara uppmärksam på hudförändringar och rodnader där en fästing suttit, så att man snabbt kan få antibiotika mot sjukdomen. Kommer man i tid är den relativt lättbotad.

När jag kom hem gick jag in på fästing.nu och skapade en påminnelse så att jag inte glömmer att förnya skyddet – om jag lever då vill säga


På deras hemsida hittade jag också den här videon om hur man ska ta bort en fästing om den skulle bita sig fast. Jag måste säga att det är lättare sagt än gjort.

Den här vägen ska mitt första kort gå

Det är mulet och grått i dag och dimman ligger som en våt filt över allting, men det är ganska varmt, vi har hela +7° just nu.

Efter lunch gick jag ut på en promenad, för jag kände att jag behövde lite frisk luft och det var riktigt skönt ute. Några ärenden att uträtta hade jag också, för jag skulle lämna en lista till en SPF:are och så skulle jag köpa några vykort och porto, för nu ska jag skicka iväg mitt första vykort och det ska gå till en Julia i Ryssland.

Ha en skön måndag!

Postcrossing

22 kommentarer

Det är mulet och grått i dag, det såg jag redan tidigt i morse när jag var uppe en vända, så jag la mig och sussade ett tag till, så jag kom med andra ord sent upp, men det kan man väl unna sig någon gång då och då. Sen blev jag sittande vid köksbordet med det sista av GA-kryssen och när jag var klar med dem var det nästan dags för lunch, men först satte jag på datorn, för det var en sak jag skulle göra.

För ett tag sedan läste jag hos Carita om Postcrossing och det lät väldigt spännande, så i dag har jag registrerat mig och väntar på det första vykortet, eller om jag först kommer att få en adress att sända ett vykort till? Jag vet inte riktigt hur det här fungerar, men det lär jag väl komma på med tiden. Titeln på Caritas inlägg är Postcrossing förenar världen och kanske är det så. Det här med postcrossing är tydligen ingenting som är nytt, utan det har förekommit i flera år, men det är inte så många i Sverige som anslutit sig. På deras hemsida kan man läsa att vi är 1.526 deltagare i Sverige och därmed ligger på plats 40. Nu har jag gjort mitt för att bättra på de siffrorna.

Efter lunch parkerade jag i en av fåtöljerna i vardagsrummet och började läsa Min fantastiska väninna och har tagit mig genom barndomen och allt som hände Elena och hennes vän Lila under de åren och är nu redo att starta med tonåren, men tar en liten bloggpaus först. Jag måste säga att jag är imponerad av Elena Ferrantes berättarteknik. Spelet mellan de två barnen är beskrivet på ett fantastiskt sätt och miljöskildringen från ett fattigkvarter i Neapels utkanter gör att man känner sig delaktig i det som händer.

Nu ska jag ha mig en kopp kaffe innan jag fortsätter med tonåren och sen blir det tv. I kväll väntar ännu ett avsnitt av Innan vi dör, en av de få serier som är så spännande att jag bara längtar efter att avsnittet ska ta slut.

Trevlig fortsättning på söndagen!

Bokrean – Elena Ferrante

14 kommentarer

Solen lyser i dag också och det blåser lika kallt som igår. Det kände jag när jag var en vända till soprummet.

Det är ju bokrea nu och förr passade jag alltid på att köpa en trave böcker då, men hyllorna är fulla och jag har upptäckt hur behändigt det är att ladda ner e-böcker från biblioteket, så inköpen blir inte så många numera, men i torsdags, när jag var i Visby, tog jag en sväng in på Åhléns och fick se att de hade Elena Ferrantes romansvit Min fantastiska väninna och Hennes nya namn på rean. Jag har inte läst något av henne tidigare, men jag vet att hon är lovprisad för de här böckerna och jag har flera bloggvänner som läst dem och tyckt om dem. Jag kollade med Eva och hon hade inte köpt någon av böckerna, så jag slog till på direkten.

Dessutom kommer översättaren, Johanna Hedenberg, till Visby under den italienska helgen 10-12 mars. I samarbete med Italienska Kulturinstitutet kommer hon, lördagen den 11 mars kl 14.00, att hålla ett föredrag med rubriken: Att översätta Elena Ferrante och platsen är Almedalsbibliotekets hörsal E22.

Elena Ferrante är en pseudonym och efter många år som doldis tror man sig ha upptäckt att hon med stor sannolikhet är en 63-årig översättare bosatt i Rom. Det ska bli spännande att höra vad Johanna Hedenberg har att berätta.

Efter en vecka inne i värmen är forsythian fullt utslagen

Trevlig lördag!