***LIVET EFTER 70***

Välkommen hit! Jag som skriver här heter Ingrid och jag bor på Gotland. Min blogg handlar mest om hur livet blev här på Odvalds utan min Åke, som lämnade mig 8 februari 2012. För första gången i mitt liv lever jag nu ensam och det har onekligen sina sidor. I min blogg hittar du också bokrecensioner, recept och foton och så en och annan nyhetskommentar, speciellt om det händer något på Gotland. Jag hoppas att du ska trivas här och vill komma tillbaka och jag blir väldigt glad om du tar dig tid att lämna en kommentar till blogginläggen.

Höstrusk – Brysselkålsgratäng

14 kommentarer

Regn och höstrusk är det idag. På radion har de pratat om att det ska kunna bli sol senare under dagen, men ännu strilar regnet så sakta ner. Nu har jag gett upp hoppet om någon mera värme och idag har jag plockat undan alla sommarkläder och plockat fram varmare doningar. En välbehövlig genomgång som nästan fyllde en sopsäck med urtvättade och slitna plagg. Läs fortsättningen…

Handsken ”lever” ännu

24 kommentarer

Det blev en promenad efter lunch och jag gick Muldekvior upp och över Mölner och fram till Klinte kyrka.

När jag närmade mig kyrkan var jag ju tvungen att kolla om ”Handsken” fortfarande var kvar. Handsken som hängt på sin kvist på höger sida om vägen i 4-5 år nu. Jag har fotograferat den ett par gånger om året sedan 2007 för skojs skull. Jag trodde aldrig att den skulle kunna hålla ihop så länge. Det måste vara en väldigt bra kvalité.


Och visst var den fortfarande kvar där på sin kvist. Inte är den speciellt vacker och nu börjar den nog gå mot sin upplösning. Vi får väl se om den ”överlever” en vinter till.

När jag kom fram till kyrkan sneddade jag över kyrkogården och så var jag och tittade till mammas och pappas grav. Cyklamenplantorna som jag satte för ett tag sedan står ännu och blommar så fint. De tål faktiskt lite frost och har inte alls farit illa av kylan vi haft de senaste nätterna. När jag kommit ut på landsvägen igen kom Åke och hämtade upp mig med bilen. Han var lite tveksam till att ut och köra den trettonde, men tog mod till sig för att få hem sin hustru.

Vi körde över Klintehamn hem och när vi kom fram till Vallekvior körde vi in där, för jag ville ta ett kort av huset som vi bodde i när jag var barn. Jag drömde en så konstig dröm om det huset härom natten. Jag var därinne och ingenting var sig likt och det är väl kanske inte så konstigt för vi flyttade därifrån 1958.

Grinden lät pappa en smed i Klintehamn göra. Motivet på grinden beror på att vi hette Svanborg i efternamn. Mamma borde ha tagit grinden med sig när hon flyttade, för den var vår, men vad gör man med en grind när man inte har något staket att placera in den i. Nu ser den lite malplacerad ut och passar inte alls till staketet som den nuvarande ägaren har satt upp. Målad och välvårdad är den i alla fall och det är ju roligt att se. Jag kanske kommer att berätta lite mer om våra år där i Vallekvior och varför vi flyttade därifrån, men det får bli i ett annat inlägg.

Vi tänkte sitta uppe igår kväll för att se hur det skulle gå för de chilenska gruvarbetarna, som nu äntligen skulle börja räddas från sitt ofrivilliga fängelse 600 m ner i underjorden. Man skulle börja hissa upp dem i den kapsel som man döpt till Felix vid 23-tiden, men vi orkade inte vänta och gick till sängs i vanlig ordning. Läs fortsättningen…

Jag hittade en trevlig tävling hos Nett och den vill jag ju försöka mig på. Det är snygga burkar och bra kryddval.

Jag borde ju Läs fortsättningen…

Första varningen

14 kommentarer

Först ut med julförsändelser i år är Mun- och Fotmålarna. Deras produkter har jag köpt i många år och inte bara för den goda sakens skull utan också för att det de gör är väldigt snyggt.

Men att skicka ut julkort och julklappsadresser redan den 12 oktober?? Jag hinner ju glömma bort var jag har lagt dem innan det blir börjar bli dags, man kanske skulle ta och sända iväg dem redan nu…..

Jag har fått några förfrågningar om lasagnereceptet som jag skrev om häromdagen och nu har jag uppdaterat receptsamlingen med Lasagne á la Miriam.

En strålande fin höstdag blev det idag och vi har varit ute i trädgården nästan hela dagen och röjt. Begoniorna frös av i natt precis som jag trodde i morse, så dem har jag tagit bort och så har jag börjat planera för att ta bort ett par rabatter för att kunna så till en del av trädgårdslandet. Jag inser att vi inte kommer att orka Läs fortsättningen…

Rådjur i ”Dårskapen”

13 kommentarer

Det har varit en solig och fin morgon, men kallt, -1° hade vi i morse. Pelargoniorna som står på trappan lade jag väv på igår kväll, men begoniorna i rabatten har nog farit illa av frosten, de ser inte alls glada ut idag. Vädret är fortfarande skapligt, så jag ska gå ut i trädgården och röja lite nu.

När jag satt och drack mitt morgonkaffe hoppade Grållen som vanligt upp upp köksfönstret och satte sig på spaning. Läs fortsättningen…

Det blir en lång söndag

20 kommentarer

I morse ringde väckarklockan redan halvsex för vi skulle skjutsa våra ungdomar till färjan idag. Det var mörkt när vi gick upp, men när vi gav oss iväg vid sjutiden så var solen på väg upp. Det var helt otroligt vackert, med dimslöjorna svävande över åkrarna i trolska band. Var kameran med? Nej, inte var den det och det gjorde inte så mycket, för det var inte någon tid till att stanna och fotografera heller. Jag var lite nervös för att det skulle vara frosthalka på vägen, för jag såg att det var vitt av frost Läs fortsättningen…

Det blev ingen promenad

10 kommentarer

Nej, det blev inte av att ta någon promenad idag, utan jag valde att vara ute i trädgården i stället. Det har varit ett helt otroligt vackert väder och till att börja med planterade jag om pelargoniorna som jag haft i balkonglådor på terrassen. Nu har de fått varsin kruka och får stå och ta igen sig i salsfönsterna till våren.

De som står på trappan klarar sig nog ett tag till. De är så stora och fina och fulla Läs fortsättningen…

Språkförvirring – Viskleken

10 kommentarer

Kommer du ihåg den där leken man lekte på barnkalas förr i tiden – Viskleken, där man satt i ring och viskade någonting till den som satt närmast, denne skulle sedan viska samma sak till nästa o s v, sen skulle den sista läsa upp det hela och så skrattade man gott åt hur historien blivit förvanskad under resans gång.

Ungefär så kan det bli om man försöker översätta texter flera gånger. Läs fortsättningen…