Du kan inte hindra…

Foto: Atli Harðarson

….sorgens fåglar att flyga över ditt huvud, men du kan hindra dem från att bygga bo där (kinesiskt ordspråk).

Sorgens fåglar flyger över mitt huvud och hur ska jag hindra dem från att landa? Jag bedövar mig med en massa praktiska göromål och intalar mig att allt kommer att bli bra till slut.

Många varma kramar och många tröstande ord har jag fått ta emot de här veckorna under Åkes sjukdom och bortgång, men också anspelningar som gått ut på att det är flytten från Stenstugu som ”tog livet av honom” och jag kan inte låta bli att ta illa vid mig av det.

Att vi flyttade från Stenstugu var ett gemensamt beslut och Åke hade pratat om det i flera år, men det var ett stort steg att ta och det blev uppskjutet gång på gång. Att det blev av till slut berodde på att jag kände att det var dags för min del i alla fall. Och visst var det jag som drev på och såg till att det blev av, så det är kanske så att det hela är mitt fel?

Mina ryggbesvär gjorde att det blev allt jobbigare att hålla hus och trädgård i ordning och Åke tyckte att det kändes väldigt tråkigt när krafterna sinade och han inte kunde hålla på med ved och snöskottning och allt annat, som han varit van att göra. Men kanske var han ändå inte redo?

Vem vet, om vi varit kvar vid Stenstugu kanske han hade varit vid liv i dag? Han sa att han trivdes bra här på Odvalds och det tror jag verkligen att han gjorde, för Åke var inte den som kunde hålla inne med några känslor. Hade han vantrivts på något sätt hade det kommit fram.

Jag vet att det är dumt att gå och tänka så här, men i mörka stunder är det så tankarna går. Hade jag inte satt våra flyttplaner i verket, kanske jag haft Åke kvar?

Svarta fåglar, svarta tankar!

Publicerat i Åke, Känt, Sorg | 43 kommentarer

Prinsessan Estelle

Foto: Kungahuset.se


Prinsessan Estelle fotograferad fyra dagar gammal. Bilden är tagen på Haga Slott. Koftan är stickad av Kronprinsessans mormor Alice.

Publicerat i Nyhetskommentar | Etiketter , | 22 kommentarer

Sjukgymnastik och Luddepromenad

Nu är det sjukt lite varstans och man får väl vara glad så länge man klarar sig. På vårdcentralen fanns det ingen i receptionen i dag, för den/de som jobbar där var sjuka. Jag var på sjukgymnastiken på förmiddagen, men jag har frikort, så jag skulle ändå inte betala någonting. Äldste sonen, Bosse, och hans Carina har varit sjuka båda två och Bosse är dålig idag också, så efter lunchen har jag varit ute med deras Ludde.

Det har varit en strålande vacker dag med solsken och nästan ingen vind alls. I morse var det -7°, men under dagen har temperaturen stigit till ett par plusgrader i alla fall.

Ludde och jag tog en promenad ner till ”Anderssons Strand” och fiskeläget. Där släppte jag loss Ludde, så att han fick springa omkring själv, medan jag satt och tog mig en solgädda på en bänk vid en bodvägg.

Jodå, det finns elefanter i Klintehamn

Den här båten har nog gjort sitt

En lastbåt är på väg in mot Klintehamn

Här kommer Ludde i full karriär

Båten närmar sig

När jag kom tillbaka med Ludde fick jag en skål med hemlagad köttsoppa med mig hem, så kvällens middag är klar. Jag blir ju rent bortskämd!

Publicerat i Djur, Hälsan, Klintehamn, Promenader | Etiketter , | 32 kommentarer

Fototriss den här veckan…

… har temat Schlager, glitter & glamour och jag känner mig allt annat än på humör för det, så jag ids inte anstränga mig.

Trots allt satt jag och såg på Melodifestivalen i går kväll och blev onekligen lite bedrövad över att Danny gick direkt till finalen. Melodin var väldigt intetsägande och han sjunger inte bra, så han vann på framträdandet och den show han gjorde. Jag tycker att det blivit för mycket show och för lite kvalité när det gäller melodierna, men det är väl kanske jag som är mossig, det är väl så det ska vara? Som den tant jag är gillade jag ju Lotta och Christer, det var en melodi som man kände igen 😉 Jag till och med ringde och röstade på dem!

För övrigt har jag bytt ut Åkes sportkanaler mot TV1000, så nu ska här ses film. Härom kvällen såg jag två stycken på raken, Kärlek på italienska och Himlen är oskyldigt blå, båda var jättebra.

Solen skiner i dag, men det blåser som attan och är 0-gradigt. Jag har varit ute och gått en sväng nu på förmiddagen och det var inte någon behaglig upplevelse, men man måste ju försöka komma ut och få lite frisk luft. Jag var bland annat på ICA och köpt tackkort, som jag ska försöka skriva i ordning i eftermiddag. Jag tänkte köpa något gott till middagen också, men inspirationen tröt. Jag hittar säkert något ätbart i frysen, om inte annat så blir det bacon och stekt ägg, det gillar jag.

Ha en trevlig söndag!

Publicerat i Film, Musik, Sorg, TV | Etiketter , | 51 kommentarer

Månadsmöte med SPF

I eftermiddag har jag varit på ett månadsmöte med vår pensionärsförening. Jag ville gå för att jag visste att vår ordförande, Börje Jemt, skulle hålla en parentation över Åke och tända ett ljus för honom. Efter en tyst minut sjöng vi sedan ”Härlig är jorden”. Det var en svår stund, men jag fick så många kramar och så mycket medkänsla, så det kändes helt rätt att vara med.

Föredragshållare i dag var Kenneth Bergstedt och Gunnel Menghini, som berättade om sin förening C.O.S. vilket står för Childrens of Santo Niñjo, där de arbetar med att bygga ett barnhem för hemlösa gatubarn på Filippinerna, på en ö som heter Bohol. Gå gärna in på C.O.S.’s hemsida och läs om deras verksamhet. Föredraget var mycket intressant och vi fick se många bilder från arbetet med att bygga upp barnhemmet.

När föredraget var slut vidtog kaffedrickning och lottförsäljning. Jag hade turen med mig och vann en ask Aladdin och en förpackning servetter.

Kaffekassan skänkte SPF till barnhemmet och tillsammans med andra gåvor fick man ihop 1800:-. Allting är billigt på Filippinerna med svenska mått mätt och de här pengarna skulle användas till soppkök för de hemlösa gatubarnen. 500:- räcker till rissoppa för 200-250 barn, så det behövs inga stora summor för att många barn ska få sig ett mål mat.

Publicerat i Sorg, SPF | Etiketter | 24 kommentarer

Ett steg till

I eftermiddag tog jag fram min gamla cykel och cyklade iväg med den till cykelreparatören, som bor i södra utkanten av Klintehamn. Min cykel fick jag i julklapp av Åke när jag började jobba på Gotlandsflis i Klintehamn och året måste ha varit 1988. Jag cyklade till jobbet på morgnarna och hem på lunchen, sen tog jag bilen på eftermiddagen, så på förmiddagarna hade Åke tillgång till den.

Nu har jag inte använt min gamla cykel på många år, men när nu Åke inte längre finns kvar, finns inte heller behovet av att ta fram bilen varje dag. Nu kan jag ju cykla till affären och ta rundturer per cykel i stället för med bil. Det är bara det att den måste fixas till lite, för fotbromsen fungerar inte och utan den vågar jag inte använda cykeln. Jag hoppas att det går att laga den.

När jag lämnat av cykeln på verkstaden gick jag hem genom Klintehamn. Jag tog en sväng in på Klinte Kläder, men köpte ingenting. När jag svängde in på Odvaldsområdet fick jag till min stora förtjusning se de här vårtecknen.

Nog är det fantastiskt, att där det låg snö för bara ett par dagar sedan, växer det nu massor av vintergäck.

Publicerat i Sorg, Vårtecken 2012 | 43 kommentarer

Jag blir rörd….

…över all värme och omtanke som möter mig från vänner och bekanta både IRL och på nätet.

I dag ringde det på dörren och där stod Åsa, som har bloggen Tankar från ön.

Åsa bor i Klintehamn och nu hade hon tagit cykeln för att åka och hälsa på mig. Blommor hade hon med sig och en ask med hemlagade raggmunkar och stekt fläsk också.

-Jag vet hur trist det är att laga mat till sig själv, sa hon.

Det var så roligt att få sitta och prata med henne en stund. Vi har ju haft kontakt via bloggarna väldigt länge och har träffats då och då på samhället, men aldrig pratat närmare med varandra.

Nu är jag mätt och belåten och portionen jag fick räcker till ett mål till, så morgondagens lunch är också fixad.

Tack Åsa!

Publicerat i Känt | 19 kommentarer

En ny prinsessa

Människor dör och nya föds, så är tidens gång och i dag har Sverige fått en ny liten prinsessa. Jag talade just med äldste sonen och han skulle iväg och köpa prinsesstårtor till eftermiddagskaffet på jobbet. Undrar vad det blivit för slags tårta om Victoria och Daniel fått en liten prins?


Själv har jag just nu suttit och titta på alla fina kort med kondoleanser och läst alla minnesbladen på de gåvor som kommit in till Åkes minne. Prästen läste upp dem på minnesstunden, men det har kommit några till.

Annars är jag sällsynt oorganiserad just nu. Det är som rena härdsmältan har slagit till. Korsorden i DN som jag annars löser vid morgonkaffet ligger nästan orörda. Igår tror jag att jag klarade tre ord och hittills i dag är det bara två ord lösta och inte går det bättre med sudokut. Jag häller upp kaffe, dricker en skvätt, går och tittar om något hänt på datorn, värmer det kalla kaffet, tar en klunk till, går och lägger in en maskin tvätt, står och tittar på korsordet, går och häller i tvättmedel i tvättmaskinen och startar den, sätter på TV:n och sitter och tittar fem minuter, går ut och tar en skvätt kaffe till, min syster Barbro ringde och henne kallade jag för Kerstin flera gånger……..

Jag var på sjukgymnastiken i alla fall, trots att det var ett riktigt busväder när jag skulle gå. Medan jag var där klarnade det upp och solen började lysa, så trots att det blåste tog jag en promenad till Konsum efteråt och då hade jag med mig alla Åkes mediciner och lämnade in dem på Apoteket. Ett steg i taget!


Det märktes verkligen att det regnat massor i natt och att snön smälter för fullt, för bortåt Gotlandshems lägenheter här på Odvalds var det nästan båt som gällde.

Jag kan inte nog tacka för alla tröstande ord och kommentarer här i bloggen och alla hälsningar som kommit i mailboxen. Den här fina dikten fick jag från Sylvia. Tack för den!


Här skiljs våra vägar i livet
men du lät mig tidigt förstå
I stjärnorna står det skrivet
tillsammans för alltid ändå

När natten så stilla sig sänker
finns tystnadens tomhet hos mig
Och likt den klaraste stjärna som blänker
så stark är min kärlek till dig

Du är för alltid en del av mig
som polstjärnans ljus i natten
Jag tänder ett ljus som en hälsning till dig
som en bro över mörka vatten

Du är för alltid en del utav mig
så fjärran men ändå så nära
En ängel ska bära min hälsning till dig
Du är för alltid en del utav mig

-Lasse Berghagen-

Publicerat i Åke, Känt | Etiketter , , | 40 kommentarer