Sökmotor sökes

Igår började jag att fundera på en sak och det var vad familjen hette som vi sålde gården Mulde till 1976. Jag vet inte varför jag tänkte på dem egentligen, men jag blev hemskt skrämd när jag upptäckte att både namnen och personerna bara var totalt raderade ur mitt minne. Och inte fanns det en enda sökmotor att få hjälp hos, varken google, bing eller yahoo kunde göra något åt det och någon sökmotor att koppla in på hjärnan finns det ju tyvärr inte.

Idag ska den söte gossen uppvaktas för att han tagit sin studentexamen

Jag började  titta i mina gamla fotoalbum, men hittade inga kort som kunde hjälpa mig, däremot fick jag syn på det här. Tro det eller ej, jag har fortfarande den där tröjan kvar. Den köpte jag i Stockholm när jag var på skolresa med Komvux 1986.

Fram på natten nån gång dök två namn upp Moa och Maja. Maja och Krister var ungefär jämngamla och lekte tillsammans, men vad resten av familjen hette och deras efternamn kom jag inte på.

Idag är det en solig och fin sommardag och solsängen är framplockad och invigd och bikinin har varit på för första gången. När jag låg där och gottade mig dök utseendet på mamman upp. Hon var så söt och hade jättelångt mörkt hår i en fläta som hängde nästan ner till rumpan. Och har man sett, där kom namnet! Maria hette hon.

Jag bökade runt lite på solsängen och la mig på mage för att ryggen också skulle få lite färg, för bökigt är det nu för tiden när man ska sno sida. Jag är inte speciellt graciös längre, om jag nu har varit det någon gång. Nu skulle namnet på pappan fram och jag började med A som i Anders, Anton, Allan…. och så fortsatte jag hela alfabetet fram tills jag kom till T. Tage, Tore, Tore Duvner! Inte bara förnamnet utan både utseende och efternamn fick jag på köpet, Tore och Maria Duvner och döttrarna Maja och Moa, så var det! Men hade de inte en son också……????

Och nu kommer jag ihåg varför jag började fundera över det här. Tore var en duktig sångare och han var med och sjöng i det klassiska verket Carmina Burana av Carl Orff när det sattes upp här 1982. I helagotland.se kunde man i onsdags läsa att verket ska ges här igen och att det blir bland det största som någonsin satts upp här på ön.

Så tankarna kan sno!

Uppdatering 15.30: Krister talar om att de har en son som heter Linus. Oh så skönt! Nu kan jag släppa tankarna på familjen Duvner helt.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Det här inlägget postades i Nostalgi, Nyhetskommentar, Tänkt och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

42 kommentarer till Sökmotor sökes

  1. Krister skriver:

    Linus! Säg till om du vill se Carmina Burana. Det stod inte var? Strand?

  2. Geddfish skriver:

    Tänk, så där kan jag leka egen sökmotor också 😉 Vissa saker har man lagrat längst ner i en av mapparna i någon av byrålådorna som tillhör det fantastiska hjärnan. Det kan ta lite tid, men tid har vi väl något så när? 😉
    Solig kram, Gerd

  3. Lambergsfrua skriver:

    Ibland kan man bli helt nipprig på att inte hitta rätt namn inne i hjärnvindlingarnas dataregister – för de finns ju där någonstans. Då är det svårt att släppa frågan och tankarna mal på i hopp om att hitta rätt. Du hade verkligen tur, som kom på det ena namnet efter det andra och med lite hjälp av Krister.
    Här har vi också en helt underbar sommardag med sol och värme, men vi njuter i skuggan.
    Önskar dig en riktigt fin helg!
    Varm och solig kram,
    Lambergsfrua 🙂

    • Ingrid skriver:

      Visst var det bra att jag fick hjälp, för jag var nästan säker på att det skulle finnas en son också.
      Det är härligt när man kan få sitta och njuta i skuggan. Då är det riktig sommar!
      Kram

  4. Ulrika skriver:

    Var inte Tore skolläkare

  5. Lambergsfrua skriver:

    Jag kollade på birthday.se och Tore och Maria Duvner bor i Stockholm på Söder – inte långt fr¨n mina barndomstrakter.
    Kram! 🙂

  6. Irene skriver:

    Ha ha, så jag skrattade! Så väl jag känner igen detta. Allt kommer men det tar tid och bokstavskollandet gör jag likadant. Vi pensionärer har ju för all del tid att räkna igenom hela alfabetet men så retligt det är när namnet börjar på Ö… 😀

    • Ingrid skriver:

      Jag hade ju några namn innan jag kom till T 😉
      Det mesta kommer så småningom och oftast när man slutat tänka på det, men här tvingade jag fram hela familjen, utom då Linus.
      Kram

  7. Znogge skriver:

    Skönt att saker och ting föll på plats! Själv kan jag bli helt nipprig när ett namn plötsligt är som bortblåst och jag inte kommer på det. Ju mer man anstränger sig, desto svårare att få fram det!

    Grattis till den nyblivne studenten!

    Kram

  8. Lena Högdal skriver:

    Edvin har ett bra uttryck när vi håller på och letar tillbaka i minnet efter namn och saker ”Gammelgoogling” ”Nu håller ni på och gammelgooglar igen”

  9. Anna/notonmusic skriver:

    Vilket härligt inlägg med hög igenkänningsfaktor! Gammelgooglar – vilket fantastiskt bra uttryck! Och jag använder mig precis som du av alfabetet och kan bli TOKIG att jag inte kommer på namn. Har tröjor sen 86 jag med hehehe…OCH hade telefonsamtal med kollegan i går och sa:” tänk om vi skulle sätta upp Carmina Burana i vår” Vi ska ha möte om det nästa vecka. Hoppas ni haft en lika fin studentdag på Gotland som här i Dalarna 🙂 Kram och fortsatt fin kväll!

  10. Ulla Anderstedt skriver:

    Tankarna funkar i alla fall men ibland tar det lång tid. Känner igen det! Önskar en trevlig helg. Vi har äntligen fått sommar här. kram 8)

  11. Vonna skriver:

    Krama om den jättesöta studenten, vem han nu är!

    Kram

  12. Märtha skriver:

    Hur vår hjärna kan sno till det! det där med namn är inte heller min starka sida, men den som sitter mittemot mig här vid bordet är värre på att inte alls minnas namn! Och vissa namn kommer jag alltid ihåg, och kan t.o.m. kombinera dem med rätt person… Idag har vi haft en rätt så fin dag, jag bökade om i en rosenrabatt och satte hästskit på alla. Några måste tas bort, vi hade bara två att plantera till, då det blir att besöka en plantbutik inom kort. I morgon lär det bli ännu bättre väder, då skall vi ha gäster och jag måste städa upp lite inomhus. Typiskt. Ha ett skönt veckoslut!

  13. Hillevi skriver:

    Haha, jo det där känns då igen! Man får heller ingen ro innan det är utrett! Gammelgoogling, som i kommentaren ovan var ett jättebra uttryck.
    Hoppas att det blev ett fint studentfirande nu när vädret också ville vara med!

  14. Ibland är det så illa att ens egen ”dator” inte funkar alls! 🙁 Jag har alltid haft problem med namn och inte blir det bättre med åldern. 🙄
    Däremot ansikten, röster och platser – där funkar det fortfarande bra. 😛 Har faktiskt ärvt ett otroligt lokalsinne efter min far – vilket passar bra eftersom Rolles mammas totalt obefintliga ibland slår igenom hos honom. *fniss* 😉
    KRAM
    Susie

    • Ingrid skriver:

      Jag har inte bara problem med namn, jag har problem med ansikten också och det har jag alltid haft. Det är lite retligt när ”vilt främmande människor” kommer fram och börjar prata och man inte har en aning om vilka de är.
      Kram

  15. Helena skriver:

    Så retligt det är när man inte för sitt liv kan komma på vad en person heter eller något annat som man börjar fundera över. Skönt att du hittade alla namnen till slut 🙂

  16. Gunnar skriver:

    Du är inte ensam om att tappa bort minnen.Jobbigt men man får acceptera det tror jag.
    Vi vill gärna tro att allt går att hitta i Google men så är det ju inte.
    Hoppas att du får en fin helg!

  17. Ja, så där funkar väl våra hjärnor när vi blir äldre 😉 Vi får bara ha tålamod så dyker namnen upp – ofta mitt i natten så som du skriver. Och att gå genom alfabetet har också hjälpt mig många gånger. Ibland blir man ju bara så irriterad när man inte minns namn, man vill inte ge sig innan ”mysteriet” är löst 😀

  18. Lollo skriver:

    Ja, jisses så det kan ”sno sig” på hjärnkontoret. Det är du sannerligen inte ensam om. Ibland blir det ett helt nystan av alla irrande tankar. Det har även hänt att jag inte hittat tillbaka till tåtens början … hahaha
    Vad skönt att du kom på namnen till slut.
    För mig brukar det oftast lossna när jag slutar att fundera på det. Det är som att själva funderandet i sig skapar knutar som inte löser sig förrän man slappnar av …
    Om jag bara lägger ner grubblerierna (vilket kan vara svårt när man vill ha svar) så kommer det ofta av sig själv, oombett ….
    Hjärnan är bra märklig 😛
    Kramis

  19. Sofia Högdal skriver:

    Tror yngsta barnet hette Clara Duvner.

  20. Bia skriver:

    Oj, vad jag känner igen mig! 🙂
    Mina minnen ligger sorterade efter bokstav, i olika fack i hjärnan.
    Oftast kommer jag ihåg begynnelsebokstaven på ordet/namnet jag söker.
    Ser att du är på väg till Höga kusten, mina barndomstrakter!
    Dit planerar jag att åka på sensommaren.
    Ha en underbar vistelse vid niporna!
    Håll utkik efter nipsippan!
    Kram!

  21. Bia skriver:

    PS: En vän till mig diktade så här:
    ”Mina tankar är som ångat vatten
    Fastnar blott för en stund innan dom åter är nånstans i luften”

    Visst är det bra beskrivet?!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *