Ada stöter man ofta på i korsord, men jag har träffat några Ador i verkligheten också. Den första kallade vi för ”Hatt-Ada”.
När jag var barn hade Ada Jacobsson en modeaffär i Klintehamn, granne med min kusin Göran, där hon sålde bland annat hattar och kallades av den anledningen givetvis för Hatt-Ada. Jag vet egentligen inte om hon var modist och gjorde hattar själv, men hon sålde hattar, mössor, handskar, vantar och halsdukar och i hennes butik fanns det, förutom alla de vackra hattarna, massor av små lådor fulla av fantastiska och fantasieggande saker. Vackra band, fjädrar, spännen, konstgjorda blommor, pärlor och allt upptänkligt som man kan tänka sig att dekorera en hatt med. Det var väldigt spännande för en liten tös att få gå in till tant Ada titta på alla de vackra sakerna.
Adas man var vagnmakare och firman drev dessutom fullständig begravningsbyrå och sedan 1917 innehar Jacobssons maka en välsorterad modeaffär, så kan man läsa i Gutar Förr.
Ada nr två fick jag lära känna när jag träffade Åke och det var Ada Block, som var släkt med Levanders. Ada föddes med efternamnet Pettersson 1895 vid Mulde i Fröjel och hon visade sig vara läsbegåvad, gick i flickskola i Södertälje, tog studenten i Uppsala 1915, blev farm. kand. 1918 och tog apotekarexamen 1930. Hon arbetade på flera apotek på fastlandet, men så kom hon tillbaka till Gotland och hon var den första kvinnliga apotekaren på Gotland då hon drev Hemse apotek och filialen i Klintehamn och den femte kvinnliga apotekaren i Sverige.
Det finns mycket att skriva om Ada Block. Efternamnet Block fick hon genom att hon 1923 gifte sig med civilingenjören Victor Block, men det blev ett kortvarigt äktenskap. Ada blev med barn, men blev sjuk och 1924 födde hon ensam ett dödfött barn och under tiden hon låg på sjukhuset gav Victor sig iväg till Amerika och kom aldrig tillbaka. Äktenskapet upplöstes 1940. Jag har dock kvar den här boken med Victors namnteckning.
Ada hade en syster som hette Fredrika och hon var gift med Gunnar Jacobsson vid Mulde i Fröjel och när Gunnar, som varit änkeman i många år, dog fick Åke ärva gården efter honom och då hittade jag den här boken. Boken är skriven av pseudonymen ”Au revoir”, Artur Möller, och utgiven på Dahlbergs Förlag år 1917. Victor Block var helt klart inte någon gentleman, men boken är ganska rolig.
Nutidens gotlänningar känner nog bäst till Adas Blocks stora intresse för medeltida byggnader. Hon köpte in Petesgården i Hablingbo och under 15 år restaurerade hon gården och samlade in så mycket som möjligt av den gamla tidens föremål, möbler, textilier och husgeråd som tidigare funnits på gården. Sedan skänkte hon gården till Fornvännerna som driver de som en museigård. Jag har varit där tillsammans med min syster Kerstin och hennes man, men då var Ada sedan länge borta, men vi fick en guidad tur trots att det egentligen inte var öppet.
Trevlig helg!
