Bläddrar bland inlägg etiketterade Klinteberget

Nationaldagen på Klinteberget

12 kommentarer

Det kom en skvätt regn i morse, så pass mycket så att det blev små vattenpussar, men det var inte mätbart en gång, så det gick inte att räkna i mm. När jag steg upp sken solen igen och det har varit en ganska behaglig dag.

På förmiddagen pysslade jag med lite av varje. Vi hade ju ett styrelsemöte i bostadsrättsföreningen igår kväll och det medför alltid en del tanke- och skrivarbete dagen efter.

Vid halvettiden åkte jag upp på Klinteberget, för att förbereda för dagens tipspromenad. SPF Klinteorten firar alltid Nationaldagen på berget och någonting måste vi ju hitta på för att aktivera oss lite. Tolv papper med frågor skulle placeras ut i träden runt platån. Som tur var har det inte blåst så mycket i dag, så det gick ganska snabbt och sen började de andra anlända. Vi blev inte så många, men vi som var där hade ganska trevligt tycker jag.

Inga Sahlsten, tillsyningsman på Klinteberget

Som inledning kom Inga och berättade historien om hur Klinteberget utvecklats och om föreningen Klintebergets Framtid som lägger ner många timmmar av ideellt arbete för att hålla berget så fint som det är i dag med bänkar och bord, en fräsch torrtoa som det tömmer själva, en flagga som hissas alla allmänna flaggdagar och kanske det viktigaste; röjning av slänter, gångar och stigar och klippning av platån. Den 9 juni kallar föreningen till en arbetsdag på berget. På facebooksidan kan man läsa:

Hej! Lördagen den 9/6 kl 0900 är det jobbardag på berget. Det blir det vanliga, måla, olja in, städa, tvätta stenarna o.s.v. Vi tar kaffepaus ca 10.15.
Alla kan inte jobba men kom och va med vid kaffepausen. (egen kaffekorg).

Välkomna hälsar styrelsen/Inga

Tipspromenad

När Inga pratat färdigt gav vi oss iväg på tipspromenaden. Ja, inte jag då förstås, men jag följde dem på avstånd och fotade lite blommor på den brunbrända platån.


Jag utnyttjade hela platån när jag satte upp frågorna, så det blev en ordentlig promenad. De som inte ville gå så långt fick alla frågorna samlade på ett papper.

Man kan inte just skryta med någon blomsterprakt nu

Sen drack vi kaffe, rättade resultatet från tipspromenaden, några spelade kubb och så var det mycket prat. Ja, vi var ett gäng som satt kvar ganska länge och pratade runt ett av borden. Det var faktiskt en rätt trevlig eftermiddag i all enkelhet.

Ha en skön Nationaldagskväll!

Klinteberget

16 kommentarer

Det finns en facebookgrupp som heter Klintehamns Anslagstavla och där såg jag en uppmaning häromdagen om att man skulle göra ett besök på Klinteberget, för att det är så fint där nu med alla blåsippor.

Efter lunchen tog jag bilen och åkte dit och det är verkligen väldigt vackert där nu. Jag kan varmt rekommendera ett besök för de som har tillfälle till det.

Rishögen till Valborgsmässobålet börjar växa till sig

Det finns massor av vitsippor under hasselbuskarna på platån

Den här lilla söta figuren satt i en stubbe på platån

Jag gick den gula stigen

Hela Klinteberget är täckt av blåsippor

Vitsipporna börjar också blomma längs stigarna

Den gula stigen går längs klintkanten med fina utsikter. Här över kyrkan och kyrkogården

Lantmännen och hamnen

Vindkraftparken

Så snopet! Här var stigen avstängd och det var bara att vända.
Den gula stigen är annars på 2,8 km, men jag vet inte hur långt jag gått innan jag fick vända.

När jag kom tillbaka till bilen körde jag till Fröjel kyrkogård för att kolla läget på gravarna och det var hur fint som helst. Utanför kyrkporten satt två präster, en organist och vår klockare och fikade i solskenet. Jag stannade till och hälsade på dem och blev omedelbart erbjuden en kopp kaffe och en tårtbit, vilket jag givetvis tackade ja till. Det var Öppet Dop i dag, det var därför de var där. Några aspiranter på dop hade de inte haft, men det hade varit rätt mycket folk på kyrkogården, så de hade bokat in både det ena och det andra.

På hemvägen svängde jag in på Stenstugu, där Eva höll på att hacka ogräs i grusgångarna. Det är mycket jobb med den där trädgården och jag är glad att jag slipper undan med min lilla täppa nu.

Ha en fin fortsättning på dagen!

Bergsbestigning

12 kommentarer

Igår kväll blev det ingen valborgsmässoeld för min del. Jag tyckte att det blåste för mycket, men vid 21-tiden gick jag ut för att se om det eldades på Klinteberget. Odvalds ligger precis nedanför berget, så jag tyckte att man borde se elden härifrån. Programmet för Valborgsmässoafton var att kvällen skulle börja med samling i kyrkan kl 20.00 och där skulle man sjunga vårens sånger och efteråt gå med tända facklor upp på berget för Valborgsmässofirande.

Jag kunde inte se någon eld alls och när jag stod där och spanade kom en av grannarna också ut för att titta efter elden, men vi kunde konstatera att maieldn uppenbarligen blivit inställd. Representanter för brandkåren hade under eftermiddagen gått ut med varningar i radion, där de avrådde från eldning på grund av den hårda blåsten, så man hade väl varit klok och lyssnat på dem.

Men det blev en trevlig kväll för min del ändå, för jag blev inbjuden till min granne på kaffe och tårta och det var minst lika bra som att stå på Klinteberget och frysa i snålblåsten.

Idag tog jag mig en promenad upp på berget. Att kalla det för bergsbestigning är väl kanske att ta i, för berget är bara 52 m öh och cirka 30 m över den omgivande bygden. Men lite pustfull var jag allt när jag tagit mig upp för stigen och de tre trapporna till platån. Där kunde jag konstatera att rishögen ligger kvar, så våra iakttagelser från kvällen var helt korrekta.

Det var enormt vackert på berget och blåsipporna är verkligen i fullt flor just nu. Jag kan verkligen rekommendera ett besök där om man vill få frossa i blåsippor.

Ha en fin första maj!

60. Enorm – Bild 82 av 365

15 kommentarer

1854 kom godsägaren Hellmuth Wöhler inflyttande från Rügen till Klintebys och han blev initiativtagare till planteringarna på det då helt kala Klinteberget. Idag är det en grönskande idyll, men på den tiden var det helt kalt, hårt betat och skogen nedhuggen, där fanns öppna stenbrott och en kalkugn.

Hellmuth Wöhler sände efter bokplantor, bergoxlar, svarttallar och lärkträd från Tyskland och man anlade stigar, trappor och terrasser. Platsen med det här bordet med sin enorma stenskiva kallas ”Gubbens Glädje” och där satt Hellmuth Wöhler och njöt av utsikten i skuggan av de träd han varit med och planterat.

Dagens ordspråk:

Ansvaret är inte mindre för att man ingenting sagt.

Ha en skön lördag!