Jodå, jag gick ut på Hamncaféet och där fick jag syn på deras räksmörgåsar och tänkte att jag skulle prova en. Jag är ju förtjust i räkmackor och..

..de här såg väldigt läckra ut. Smörgåsen var verkligen toppen, gjord på gott bröd, med fräscha grönsaker, skivat ägg, sparsamt med majonäs och massor av väldigt goda räkor. Enda problemet med den var att få brödet att räcka till. Jag brukar äta räksmörgås på Siesta när jag är i Visby, men Hamncaféets är mycket, mycket godare. På Siesta får jag alltid en massa tråkigt bröd över.

Mitt uppe på smörgåsen låg det en ostrulle och jag tyckte först att det var lite konstigt, så jag lyft helt enkelt bort den, men när allt annat var uppätet var det väldigt gott med några bitar ost till den sista slurken vin. För visst beställde jag ett glas vitt vin också, ett vin som smakade väldigt bra.

Så nu sitter jag här mätt och belåten. Det blev väl inte en helt billig kvällsmat, men man kan ju alltid hoppas på lördagslottot.

Share on Facebook

1854 kom godsägaren Hellmuth Wöhler inflyttande från Rügen till Klintebys och han blev initiativtagare till planteringarna på det då helt kala Klinteberget. Idag är det en grönskande idyll, men på den tiden var det helt kalt, hårt betat och skogen nedhuggen, där fanns öppna stenbrott och en kalkugn.

Hellmuth Wöhler sände efter bokplantor, bergoxlar, svarttallar och lärkträd från Tyskland och man anlade stigar, trappor och terrasser. Platsen med det här bordet med sin enorma stenskiva kallas ”Gubbens Glädje” och där satt Hellmuth Wöhler och njöt av utsikten i skuggan av de träd han varit med och planterat.

Dagens ordspråk:

Ansvaret är inte mindre för att man ingenting sagt.

Ha en skön lördag!

Share on Facebook

Det är grått idag, men inte så kallt när man tittar på termometern i alla fall.

När jag morgonpysslat, morgonbloggat och morgoncyklat, klädde jag på mig ordentligt med kläder och tog mig en promenad. Det var inte speciellt skönt ute, men det är ändå gott att få röra på sig och få lite frisk luft.

När jag närmade mig ICA fick jag höra ett fasligt oväsen, det var två killar från Hassela, som råkat i luven på varandra. De gapade och skrek med grova röster och på bruten svenska och invektiven haglade. Stora jackor med huvor hade de och jag vågade nästan inte titta på dem, fastän det var mitt på dagen. Efter en stund kom det tre män och skiljde dem åt och gick iväg med dem till Hassela´s hus.

Usch, det kändes riktigt obehagligt! Vem vet vad såna här frustrerade och förmodligen ganska olyckliga killar ställer till nästa gång? De måste ju hata att ha blivit placerade på den här ön, i det här lilla samhället, där det inte finns någonting för dem att göra.

Tur att jag kan få sitta här lugnt och tryggt och bara vänta på avslutningen av EM i konståkning.

Ha en skön söndag!

Share on Facebook

Jag var på en syföreningsauktion igår kväll och när vi åkte hem var det ett riktigt busväder med hård blåst och ösregn och i morse såg det inte alls lovande ut, men vädret har blivit riktigt fint.

10° och en aning sol, låter inte det bra? När jag fixat färdigt här inne på förmiddagen gick jag ut och räfsade bort löv från ”plätten”. Det var ganska kvickt gjort och jag ville vara ute ett tag till, så när jag var färdig tog jag mig en promenad.

De här söta små blåklockorna fick jag se på dikesrenen och nu är det minsann inte många blommor ute i naturen, så visst måste jag ta ett kort av dem.

I Klinteviken var det fullt av olika sorters änder, sothöns och svanar, men de rackarna sticker ju iväg så fort jag kommer smygande med min kamera. Svanarna som letade mat i det grunda vattnet längs Varfsholmsbron lyckdes jag i alla fall få några kort på.

Ännu ett hösttecken – Karlsöbåten ligger på land för vinterförvaring. I år blev det ingen färd till Stora Karlsö för min del och det är några år sedan jag var där senast, så nästa sommar ska det absolut bli av.

Ännu finns det några segelbåtar längs småbåtskajen och i bakgrunden syns Warfsholms Pensionat, där vi ätit så många goda söndagsmiddagar, varit på 50-årskalas och andra fester, firat Valborgsmässoafton och ätit julbord. Nu är det slut på de fröjderna!

På hemvägen hittade jag en maskros och nog blir man lite glad av att se den stå där och lysa som en liten sol i gröngräset.

Nu hoppas jag att det här milda goda vädret fortsätter länge, länge och att det blir en skön helg för alla som ska åka Enduro på Tofta skjutfält och för alla som ska gå på kyrkogårdarna och tända ljus på sin anhörigas gravar.

Dagens ordspråk:

Det är bättre att vara borta och längta hem än att sitta hemma och längta bort.

Share on Facebook