När jag gick och la mig igår kväll satte jag klockan på ringning, för jag skulle vara i Visby ganska tidigt idag och jag ville hinna duscha och tvätta håret innan jag for iväg. I vanliga fall använder jag ingen väckarklocka, för skulle jag inte vakna av mig själv, så gör jag det när mobilen tjoar till vid kvart över åtta.

Vädret idag var som vanligt, mulet och novembermörkt, men man får väl vara nöjd med att det inte regnade och att det var bra väglag i alla fall.

Strax efter tio hade jag registrerat in Golfen på bilbesiktningen och fick köra in den bara en stund senare. Jag hade inte gjort någonting med den inför besiktningen, annat än att Bosse satt på vinterdäcken. Oftast brukar jag annars göra service innan, för det var Åke så noga med, men så blev det inte i år och det gick bra ändå. En glad och trevlig man hälsade mig välkommen och konstaterade glatt när han var färdig, att det minsann inte var några fel på min bil. Den fick MVG!

Med lättat hjärta åkte jag upp på Östercentrum och gick där och tittade lite innan det var dags att åka till lasarettet. Jag blir lite matt när jag ser allt julpynt, samtidigt som jag blir lite köpsugen, men jag lyckades behärska mig.

Jag har fyllt 74 år, så det här var sista gången jag blev kallad till mammografi. Det är ju ingen speciellt behaglig behandling man utsätts för, men nog så viktig och nu får vi bara hoppas att även jag går igenom besiktningen. Det tror jag väl i och för sig, men man kan ju aldrig vara helt säker. Svar väntas om tre veckor!

Dags att åka till Roma, inte för att köpa whisky eller snus, men för att hälsa på en gammal arbetskamrat, som bor mitt emot fabriken. Hon var först min chef när jag jobbade på Mälarskog och sedan var vi arbetskamrater på Payex. Vi har hållit lite sporadisk telefonkontakt under åren som gått, men det har inte blivit av att vi träffats. Därför kändes det extra roligt att det äntligen blev av och vi hade mycket att prata om, för vi har alltid kunnat vara förtroliga mot varandra. Det blev många ”kommer du ihåg?”

Tack för en trevlig stund Harriet!

Share on Facebook

Idag har jag varit i Visby på förmiddagen och fått bilen besiktad och den gick igenom utan anmärkning. Sedan har jag varit på lasarettet på mammografi och resultatet av den får man ju vänta på några dagar. Inte för att jag tror att det ska vara något fel, men lite oro känner man alltid innan man fått den där bekräftelsen.

Jag hade lite tid mellan bilbesiktningen och lasarettsbesöket, så då körde jag till Öster och gick in på COOP och letade efter ett par skor och hittade en jättesnygg och väldigt skön högersko med lagom hög klack som dessutom satt perfekt – det var bara det att det inte fanns någon vänster, så jag blev utan. Attan också!

På Min Sko var jag också inne, men de har inga skor som passar mig, för inte kan jag stappla fram på decimeterhöga klackar.

Nu när jag sitter här hemma och tänker på det, ångrar jag att jag inte stannade till vid Skoboden innan jag åkte hem. Skoboden brukar ha skor som passar även de lite äldre kunderna.

Nu har HUI utsett hörlurarna till 2012 års julklapp.

2011 var det matkassen som blev det årets julklapp och det tyckte jag var ett konstigt val. Jag skulle då inte vilja ha en kasse mat stående under julgranen.

Nu är det så att jag nobbar 2012 års julklapp också, för hörlurar har jag ett helt gäng av, eller åtminstone tre stycken. En Nokia, en Denver och en som heter Portapro Koss. De sistnämnda fick jag som gåva när jag prenumererade på PC-data och första gången jag pluggade in dem i min HTC la ljudet i mobilen av totalt och jag blev tvungen att göra en ”mjuk återställning” för att få den att fungera igen.

Dagens ordspråk:

Skomakarens hustru och smedens häst har de sämsta skorna.

(Och jag har inga alls )

Trevlig fortsättning på onsdagen!

Share on Facebook

-Hej, det här är Maria från Postkodlotteriet, jag ringer för att berätta att du har vunnit pengar på din postkodlott, så lät det när jag svarade i telefonen igår kväll.
Men herregud, har jag vunnit pengar, hur mycket kan det vara? Tankarna snurrade runt i huvudet på mig och Åke har ju också en lott, då måste han ju också ha vunnit!
-Ett ögonblick, vårt datasystem krånglar lite, om ett litet ögonblick så kan jag berätta hur mycket du vunnit, sa Maria.
Det är klart att det måste vara en hel del, tänkte jag, annars ringer de väl inte? Läs fortsättningen…

Share on Facebook

Jag sitter här i vardagsrummet med telefonen i högsta beredskap och ringer med några minuters mellanrum upp mammografiavdelningen på Visby lasarett, för jag fick en kallelse från dem i fredags och de tycker att jag ska komma in för hälsokontroll. Tiden passar mig dock väldigt dålig – 08.05 – vill de att jag ska komma och det är lite för tidigt och dessutom ska jag till Visby både dagen före och dagen efter, så då skulle jag ju vilja göra den där kontrollen en av de dagarna. Läs fortsättningen…

Share on Facebook