Bläddrar bland inlägg etiketterade stroke

Man klamrar sig fast….

51 kommentarer

….vid minsta halmstrå, men i dag känns det som om Åke har blivit lite bättre, som om han tagit sig igenom krisen. Jag blev så glad när jag möttes av en klar blick och några försök till kommunikation, när jag kom i förmiddags. Visserligen var det bara en stund, men ändå! Han sover mest hela tiden, men jag sitter där och håller handen de stunder han är vaken och en av sköterskorna sa att hon varit inne och klappat honom.

-Det är så synd om honom och han verkar så snäll, sa hon.

Igår kom en ny madrass som de beställt, en växeltrycksmadrass, som ska göra att risken för tryckskador och liggsår ska minska. Den har en motor som med jämna mellanrum ändrar trycket i olika luftkanaler i madrassen.

Lungröntgen är gjord och visar att han har haft flera proppar i lungorna, så det är inte att undra på att han haft andningsbesvär. Nu har han behandlats med propplösande medel i flera dagar och andas utan några problem igen och nu slipper han syrgasen också.

På lunchen gick jag ner i restaurangen och åt en flottig och god rödspätta med remouladsås, potatis och sallad och för första gången på många dagar smakade maten riktigt bra.

Tack för all omtanke som möter oss här i bloggen!

Fortsatt oroligt

23 kommentarer

Åke är fortfarande väldigt dålig och jag pendlar mellan hopp och förtvivlan. I dag skulle han ha gjort en lungröntgen, men läkaren tyckte att han var för medtagen, så det får avvakta tills i morgon.

Den otäcka kylan fortsätter, just nu har vi -16°, men dagen har varit solig och fin. Jag tog bussen till Visby i morse, så i dag blev det ingen sjukgymnastik för mig.

I dag var det lugnt och stilla på bussen, men ett par gånger när jag åkt har det varit riktigt snacksaliga ungdomar med. En dag var det en kille som satt för sig själv, men han hade kompisar framför och bakom och dem pratade han med oavbrutet. I fredags var det en tjej som antingen pratade väldigt högt i mobilen eller med sina väninnor. Hon höll låda hela vägen från Klintehamn till Visby.

Där satt jag med mina dystra tankar och kände mig som en riktig surkärring. Jag ville ju ha lugn och ro! Jag var irriterad, men också avundsjuk på deras ungdomliga glädje och frejdighet.

Samtidigt kunde jag inte undvika att tänka på hur jag uppförde mig när jag åkte skolbuss, när jag gick på läroverket. Vi var ett gäng som satt längst bak i bussen och flamsade och vi tog inte någon som helst hänsyn till andra och att folk vände sig om och blängde på oss bekom oss inte alls, snarare tvärtom.

Svinhugg går igen!

Dålig dag

37 kommentarer

Jag har varit på lasarettet hela dagen, för Åkes tillstånd har försämrats.

Läkarna vet inte riktigt vad det är som hänt och spekulerar i olika riktningar.

En ganska beskedlig kanon

13 kommentarer

Än så länge, har snöovädret varit beskedligt. Det kom väl någon dm i natt och vaktmästaren var igång och plogade i morse. Vår uppfart skottade grannen innan han gick till jobbet, för nu har jag ju ingen make som kan rycka ut med snöskyffeln. Åke hann bara skotta snö en gång i vinter innan han blev sjuk :(

Jag var på sjukgymnastiken i morse och när jag kom hem ringde jag till lasarettet och kollade läget och det var stabilt. Åke satt uppe och hade fått frukost. Jag bad dem framföra att jag inte kommer in idag, men att jag ska försöka ta bussen i morgon.

Sen gick jag ut och skottade av uppfarten igen, för det snöar hela tiden, inte så intensivt, men det är väl bäst att hålla efter snön, så att det inte blir för mycket att ta vara på. En liten promenad tog jag mig också och det är faktiskt ganska skönt ute, trots att det är kallt och snöigt. I morse hade vi -12°, men nu är det beskedlig -7,5°.

Nu ska jag ta det lugnt i eftermiddag och lägga mig i soffan och läsa, jag kanske rent av plockar fram några praliner också ;)

En fin torsdag önskar jag alla underbara vänner som tittar in här och muntrar upp mig. Stort tack till er!

Oförändrat läge

21 kommentarer

Visby lasarett ligger så vackert precis nere vid havet och Åke har turen att ha fått havsutsikt. Klicka på bilden om du vill se en större upplaga av den.

Ännu en dag med skapligt väder blev det. Det har yrt lite snöflingor i luften och det är kallt, men vägarna är fina i alla fall. Jag åkte in till Åke idag också, för om stora snökanonen dundrar in i morgon får man kanske hålla sig hemma. Jag stannade inte så länge idag heller, för Åke var så trött, så jag kunde inte göra så mycket mera än att sitta och hålla handen ett tag.

När jag kom hem tog jag en sväng förbi biblioteket och lämnade tillbaka de utlästa böckerna och lånade ett par nya. Jag hade lite svårt att koncentrera mig, så jag greppade bara några stycken ur hyllorna. De jag kom hem med är Unni Lindells Sockerdöden och Åke Edvardsons jukebox. Det här är författare som jag känner igen sedan tidigare, så det blir nog trevlig läsning.

Vinter på Gotland

53 kommentarer

Nu blev det verkligen vinter på Gotland. I morse hade vi -11°, men soligt och stilla. Men det här extrema högtrycket ska visst få ge vika nu och på torsdag och till helgen hotar man med snökanoner igen. Det är totalt onödigt tycker jag! Det räcker så bra med det lätta snötäcke vi har nu. Man kan ju hoppas att den här prognosen är lika felaktig som den förra snökanonsvarningen.

Jag passade i alla fall på att städa lite ordentligt på förmiddagen när nu vädret var så tjusigt (och avslöjande), tog ut mattorna, dammade och dammsög och torkade av golven. Det blir väldigt dammigt här! Jag fattar inte riktigt varför, men det måste väl ha något med ventilationen att göra.

Efter lunch åkte jag in till Åke, som var väldigt trött idag också, men han satt i alla fall uppe ett tag när jag kom, fast efter kaffet ville han lägga sig igen. Jag uttryckte min oro för sköterskorna, men de säger bara att han är trött och behöver vila.

När jag åkte hem stannade jag till och tog några foton med mobilen och med digitalkameran och bilderna jag tar med mobilen blir faktiskt bättre än de som är tagna med kameran. Nu borde jag givetvis visa båda upplagorna, men de här är tagna med mobilen.

Nu tjuter centrifugen och jag ska gå och hänga en omgång tvätt. Maken behöver rena tröjor och strumpor.

Ännu en vacker vinterdag…..

48 kommentarer

….som började med en riktigt kall morgon, -8° hade vi vid 8-tiden och det tycker en gotlänning är i kyligaste laget. Jag må säga att det är en välsignelse att ha tillgång till garage och slippa skrapa is när man ska iväg.

Jag var på sjukgymnastiken på förmiddagen och på eftermiddagen åkte jag till Åke. Igår när jag satt hos honom var han ganska pigg, men idag var det betydligt sämre. Åke´s syster och hennes man kom också och hälsade på, men Åke orkade nästan inte prata med oss, han sov mest hela tiden.

Det känns så ledsamt att se honom så dålig! Vi som skulle ha det så skönt och trevligt här i vår lilla lägenhet och nu sitter jag här ensam, men det går inte alltid som man planerar :(

Årets första vårtecken

45 kommentarer

Det är en härlig vinterdag idag med soligt och vackert väder. Det är ett par/tre grader kallt och blåser nästan ingenting. Jag tog mig en promenad på förmiddagen, för den sista tiden har det inte blivit mycket av den varan och jag känner att jag mår bra av komma ut och röra på mig.

Det blev en riktigt skön promenad och jag tog några foton med mobilen. Inte var det mycket fart på Klintehamn, så här en söndagsförmiddag precis. Det var mest hundägare som var ute och rastade sin älsklingar. Bilderna är klickbara!


      

När jag kom hem och skulle gå upp mot vår ingång, fick jag se att under grannens vissnade kärleksört har snödropparna redan börjat titta upp.

Det är vår på gång! Nog är det underbart att det går att hitta de här vårens budbärare redan i januari.

Nu ska jag äta lite lunch och sen ska jag åka till Visby och hälsa på Åke. Lunchen får bli en linssoppa som Eva kokade när hon var här. Hon gjorde en stor gryta, så jag har frusit in flera portioner.

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

Igår var jag på SPF:s årsmöte och det blev en trevlig eftermiddag med god risgrynsgröt och skinksmörgås, förhandlingar och sedan kaffe och lotterier. Jag fick förnyat förtroende som webmaster för föreningens hemsida och jag fick många varma och tröstande kramar och många hälsningar och lyckönskningar att ta med mig in till Åke.

Idag blev det tidig uppstigning

33 kommentarer

Eva skulle vara i Visby i god tid före klockan sju, för att ta färjan till Nynäshamn och i morgon fortsätter hon hem till Sicilien. Väckarklockan ringde därför redan klockan fem idag, för man kunde ju inte veta vad det var för väglag, men det var inga problem alls. Trots varningar för snöbyar har det inte kommit någon nederbörd varken i natt eller idag.

Jag var hemma igen strax efter sju och då drack jag en kopp kaffe och kröp i säng en stund. Nu har jag duschat och känner mig i hyfsad form igen och i eftermiddag ska jag nog försöka ta mig samman och gå på SPF:s årsmöte.

Det känns lite konstigt att vara ensam här i lägenheten, men jag känner mig trygg och jag är väldigt glad över att det här inte hände medan vi var kvar på Stenstugu. Jag är ju lite harig av mig……

Från sjukhuset kom det goda besked när jag ringde idag på förmiddagen – Åke är trött, men läget är stabilt och sköterskorna är förvånade över att han återhämtat sig så bra efter stroke nummer två.

Eva och jag och Krister och Thomas var på lasarettet igår på eftermiddagen och vi tycker också att Åke är i ungefär samma form som förut. Rörligheten har blivit lite bättre faktiskt.

Amaryllisen i julgruppen som jag fick av Bosse och Carina blommar så vackert nu. Det är stängel nummer två och den blev så lång och gänglig, så klippte av den och satte den i en vas.


Den är verkligen julröd

Livet går vidare trots allt

14 kommentarer

Idag var jag och tränade på sjukgymnastiken igen efter en veckas uppehåll. Det kändes bra och jag tror att det är viktigt att jag försöker ta mig tid till det, för nu gäller det att jag kan vara stark, både psykiskt och fysiskt.

Eva och jag tog bussen till Visby idag. I och för sig var väl väglaget skapligt, men det är vilsamt att åka buss och slippa tänka på snö och halka. Det kom en hel del snö i natt, men det mesta har töat bort under dagen.

Hem åkte vi med äldste sonen, Bosse. Han hade inte sett Åke på ett par dagar och tyckte sig se klara förbättringar och det tyckte nästan vi också, så det går åt rätt håll. Åkes syster och svåger kom också på besök en stund på eftermiddagen.

Jag har läst så många uppmuntrande kommentarer och berättelser om människor som drabbats av svår stroke och lyckats komma igen, så hoppet om att Åke också ska klara upp det här ökar mer och mer.

Tack alla!