Bläddrar bland inlägg etiketterade waran

En trött läkare…

26 kommentarer

…ringde vid 18-tiden och beklagade förseningen så mycket. Samtalet gällde en utvärdering av de undersökningar jag gjorde för 1½ månad sedan.

24-timmars blodtrycksmätningen visade att blodtrycket var perfekt. :D

Ultraljudet indikerar att hjärtat pumpar en aning dåligt i den ena kammaren. Det blir ett piller till, för att jag inte ska få hjärtsvikt :(

Waranet slipper jag i fortsättningen eftersom läkaren nu anser att det är lämpligt att jag börjar med en annan blodförtunnande tablett. :D
Det blir en övergångsperiod med flera blodprovstagningar, men det får jag väl stå ut med, för sen kan jag få äta som jag vill utan att behöva tänka på PK-värdet. :D

Jag ser framtiden an med tillförsikt!

Gnällinlägg

28 kommentarer

29 april var jag på lasarettet och pratade med hjärtläkaren som ville att jag skulle göra ett ultraljud på hjärtat och ha en 24 timmars blodtrycksmanschett, för att hon ville se vad mitt förmaksflimmer kan bero på.

Jag väntade och väntade på kallelsen, men till slut kom den – den 11 juli, 2,5 månad senare, skulle jag till fyslab. Efter undersökningarna där började jag vänta på att läkaren som remitterat mig dit skulle höra av sig, men inte ett ljud.

Idag tröttnade jag och ringde hjärtmottagningen och frågade om de glömt bort mig och fick som svar att jag var uppsatt på väntelista för en telefonuppföljning. Eftersom jag nu ringde så fick jag en tid den 3 september, nästan 2 månader efter undersökningarna och över 4 månader efter läkarbesöket. Jag undrar hur länge jag fått vänta om jag inte ringt?

Jag är kanske grinig, men sjukvården på Gotland har sparkrav på sig och det är klart att jag förstår att jag tillhör en icke prioriterad grupp. Som kvinna och pensionär får man väl inse har det finns viktigare patienter att satsa på. :(

Ojämlikt är det när kvalitén på vården ska vara så olika beroende på var i landet man bor. Här var det nobben direkt när jag ville byta waranet mot någon av de nya moderna medlen och största anledningen var att det blev för dyrt för sjukvården.

-Vi satsar på waran, för skulle alla som äter waran begära att få t ex pradaxa i stället skulle Gotlands sjukvårdskostnader skjuta i höjden på ett okontrollerbart sätt, sa läkaren.

När jag sedan läser att det i andra delar av landet inte är några problem alls, utan det bara är att säga till hur man vill ha det, blir jag onekligen mer än sur på Region Gotland.

Nu är det färdiggnällt, för tillfället i alla fall. :wink:

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

Solen skiner och det är varmt och gott väder. Jag har suttit ute och försökt lösa dagens sudoku, men det har hakat upp sig på något vis. Jag kanske ska ta och sudda och börja om igen….

Dagens ordspråk:

Den som gapar efter mycket mister ofta hela stycket.

Trevlig fredag!

Månadsbilden uppdaterad

6 kommentarer

Här är augusti månadsbild. Det har varit en fin dag med sol och vackert väder och en behaglig temperatur. Jag låg faktiskt en stund i solstolen efter lunch medan jag väntade på att Lillemor och Peter skulle anlända.

HÄR kan du se utvecklingen av månadsbilden sedan årskiftet.


Den här vackra bollcryssen fick jag i present av mina gäster.

Jag blev lite sur när posten kom idag, för inte var de nöjda med mitt PK-värde den här veckan heller – nytt prov om en vecka. :evil:

Trevlig kväll!

Tjugo minuter…

20 kommentarer

..av min dyrbara tid fick Cecilia Edefalk. Då hade jag fått nog av hennes rabblande. Hon läste snabbt, snabbt innantill och gav sig inte ens tid att andas mellan meningarna. Nej, henne orkade jag inte med! Ställer man inga krav alls på sommarpratarna i år?

Det blåser och är mulet idag och det lär ska bli åska och regn fram mot kvällen. Jag känner mig lite mulen jag också, för jag fick beskedet om PK-värdet med posten och det innebär ett nytt prov i Hemse om en vecka. Nog är det för djäkligt att man ska behöva hålla på med de här evinnerliga blodproven när det finns annan medicin, men den är väl förbehållen mera produktiva medborgare. :evil:

Nu ska jag ta fram bilen och åka och handla och senare i kväll är det styrelsemöte i bostadsrättsföreningen. Vi ska lägga upp planerna inför det kommande 30 års-jubileet.

Dagens ordspråk:

Att fela är mänskligt, att förlåta är gudomligt.

Jag kan nog tycka att det är gudomligt att bli förlåten också. :wink:

Ha en fin fortsättning på tisdagen!

235. Piller – Bild 116 av 365

17 kommentarer

Tänk att man skulle bli en sån pillerkärring! Fast jag inser att det kunde vara betydligt värre.

De mest förhatliga är de små blå, waranet. Men nu har jag fått en tid på lasarettets hjärtmottagning på måndag, så får vi se vad läkarna där säger. Om det är nödvändigt att jag ska fortsätta att äta blodförtunnande medicin har det kommit ut många bara alternativ till waran. Medicin som gör att man inte behöver tänka så mycket på vad och hur man äter, medicin som inte kräver ständiga blodprovstagningar, medicin som gör att man slipper gå och vara rädd för hjärnblödning.

På helagotland.se kunde man igår läsa en artikel om mobil provtagning av PK-tester i hemmet för de som går på waran. Man räknar med att det görs ca 25 000 provtagningar om året på vårdcentralerna och på lasarettet, så det skulle verkligen ”lätta på trycket” för sjukvården här på ön. Samtidigt tycker jag att det skulle vara en stor fördel att man själv kan testa sig, ifall man blir fundersam över hur man ligger till.

Vi får väl se hur det går med det här förslaget. Det är en ganska dyrbar utrustning som kostar runt 5 000:-/st.

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

Det blev inte så mycket av dagens regn, molnen har lättat, men det blåser en hel del. Jag var just ute i soprummet en vända och det var inte speciellt behagligt ute, frågan är om man ska ta jackan på och gå ut ett tag ändå. Det är lite trist att sitta inne hela dagen. :(

Besviken

26 kommentarer

Det är milt, mulet och grått och det har kommit lite snö i natt. Jag har just varit ute och borstat av uppfarten, för om det kommer någon nederbörd idag lär den ska komma som regn.

Jag gick upp vid åtta-tiden och efter morgonkaffet ställde jag mig i duschen, för jag hade ett läkarbesök inbokat idag på förmiddagen. Jag vill diskutera den här waranbehandlingen jag har blivit satt på, för jag vet att det har kommit ny medicin som inte är så dosberoende och där man inte behöver hålla på och tänka på vad man äter och så skulle jag önska att jag kunde få slippa de här evinnerliga blodprovstagningarna någon gång!

Men så ringde telefonen och det var en sköterska från vårdcentralen, som meddelade att läkaren blivit sjuk. Fy så besviken jag blev! Nästa tid jag kunde få hos honom är inte förrän den 26 februari – om en månad! Jag kunde få en tid hos en annan läkare, men det är en som jag inte känner förtroende för, så det är lika bra att vänta, för det är ju trots allt ingenting akut.

Jag måste säga att luften gick ur mig lite och nu vet jag inte riktigt hur jag ska planera den här dagen. Jag får väl börja med en cykeltur och så får jag se om det går att ta en promenad lite senare.

Dagens ordspråk, är lite annorlunda mot vad man har fått lära sig – att ta lärdom av sina misstag – men tänkvärt:

Ta inte lärdom av dina misstag – då törs du aldrig pröva igen!

Ha en fin måndag!

PK-prov och nytt halsband

24 kommentarer

Rackar´ns Arne Dahl och Europa Blues! Jag har följt den här serien och igår kväll var det sista avsnittet och det var så otäckt, så att det var bara omöjligt att somna när jag väl kom i säng, trots en stunds Spindelharpa för att lugna ner nerverna. Så fort jag började slappna av var jag tillbaka i nazisternas tortyrkammare. Jag tittade på klockan när hon var två, tre, halvfem, sex och halvsju, så inte blev det mycket sovande av i natt inte. Märkligt nog drömde jag i alla fall och som så ofta om min gamla arbetsplats, där jag åker hiss upp och ner, fram och tillbaka och inte hittar dit jag ska, slarvar bort papper och vimsar till det mesta.

Klockan sju gick jag upp, för idag skulle jag vara på vårdcentralen redan 8.30 för att ta det första PK-provet, ett prov som ska visa hur waranet, som jag nu ätit några dagar, påverkat mitt blod. Jag tyckte att det såg väldigt tunt ut!

Det var redan fullt i väntrummet när jag kom, men det gick snabbt, så det tog inte så många minuter och nu har jag fått ett direktnummer till provtagningen, så att jag kan ringa och boka ny tid på ett enkelt sätt. I morgon bör jag få ett besked om fortsatt dosering av de små blå och när nästa prov ska tas.

Nytt halsband har jag fått också och sköterskan som tog provet kollade att det satt på. Kedjan är förstås min egen. Brickan satt annars i ett snöre och att gå med ett snöre runt halsen tycker jag inte är speciellt snyggt. Så, nu har jag visat nyförvärvet, nu åker det in under tröjan igen!

Nu är frågan om jag ska ta bilen och åka och handla lite? Det ska bli blåst och snö idag och SMHI har utfärdat en klass 1-varning för Gotland, men än så länge är det ganska hyfsat, så man kanske skulle ta och passa på.

Ha en fin Nobeldag!

Nu är mazarinerna gräddade och avsmakade. Klart godkända!


Förra veckan läste jag den här boken, men det har inte blivit av att recensera den tidigare.

En otroligt varm skön roman med stort hjärta tyckte de i Go’kväll när de presenterade den. Och det kan jag väl hålla med om. Det är en snäll och oförarglig historia om att få en andra chans i livet, men den lämnade mig ganska oberörd. Jag kände det lite som om jag satt och läst Mitt livs novell i bokformat.

Underhållande är den, men inte mera.

Nu ska jag ta mig an Anne Holts bok Frukta inte.

För övrigt ringde läkaren och jag blir nog tvungen att krypa till korset och börja med de där små blå giftpillerna. Hon nekar att skriva ut något annat, typ Trombyl, hon hänvisar till att beslutet är mitt eget, men vill jag undvika en stroke så…

Det känns förfärligt trist och deprimerande, för nu vet jag att jag är fast i vårdsvängen för evigt :(

Förlåt alla som är och har varit beroende av sjukvården. Mitt uttryck om vårdsvängen är inte illa menat, men det är så jag känner det, för jag har ju varit van att se mig själv som en tämligen frisk person. Nu får jag väl ta och göra en omvärdering. :roll:

Små blå piller…

48 kommentarer

…och det är inte Viagra!

Jag har förmaksflimmer och för att jag inte ska drabbas av en stroke måste jag börja äta waran. Det var domen jag fick av läkaren. Förutom waran har jag också fått en tablett som ska lugna ner hjärtat och pulsen.

Och varför skriver jag om det här i bloggen?

Livet efter 70 heter den ju och den här biten med krämpor som kommer smygande med åren är ju faktiskt en del av det livet. Och det är nog många bloggare i min ålder som känner igen sig. Kanske är det någon som har upplevt detsamma och inte kommit sig för att söka för det, så därför skriver jag lite om hur jag upplevt mina hjärtproblem.

Kvinnors hjärtan är ju ett ämne som diskuterats i media och det anses att vi ofta ignorerar våra hjärtproblem och vi blir inte tagna på allvar när vi söker vård. Läkare och vårdpersonal arbetar utifrån mannens sjukdomsbild och kvinnor får ofta helt andra symptom, men jag hade tur som träffade en läkare som förstod hur jag kände mig.

De här hjärtproblemen har jag haft länge, säkert en 5-6 år, men de gånger jag varit vid läkare och pratat om det har allt varit lugnt. Förr fick jag attacker med orytmiska hjärtrusningarna någon gång i månaden eller kanske var fjortonde dag, men på senaste tiden har det hänt flera gånger i veckan. Det har suttit i någon timme eller kanske en halv dag.

Igår mådde jag hur bra som helst hela dagen, men när jag kom hem efter julskyltningen och skulle sätta mig i soffan och se på TV började hjärtat uppföra sig illa och det höll i sig hela kvällen. Jag somnade vid ett-tiden och vaknade fem och då bankade hjärtat fortfarande på lika oregelbundet och hastigt. Så fort det gick ringde jag och beställde en tid vid vårdcentralen och bad att få komma och lämna ett EKG omgående, för det gällde ju att få det gjort i det akuta skedet.

Hjärtat hoppade och slog och pulsen var på 160 när sköterskan tog EKG’t, men eftersom jag inte mådde dåligt för övrigt fick jag gå hem och så komma tillbaka till läkaren när hon hade en ledig tid. Då var för övrigt pulsen nere på 110, hjärtat slog regelbundet och jag mådde prima.

Läkaren trodde först att jag skulle slippa blodförtunnande eftersom jag inte har högt blodtryck och i övrigt är i god form, men hon kontaktade lasarettets hjärtläkare och där ansåg man att det är nödvändigt. Och vad ska man säga – inte är det roligt – men jag har ju sett hur det kan gå om man skulle åka på en stroke.

Nu har jag varit och hämtat mina pillerburkar och tagit den första lugnande tabletten och sedan väntar jag på att sköterskan, som ska lära mig använda de där små blå pillren, ska höra av sig. En rad blodprover hann jag lämna på labbet innan jag lämnade vårdcentralen och en tid för kontroll av blodtryck och puls är inbokat till nästa vecka. Inte undra på att pensionärer har fullt upp!

En av fördelarna med att bo på Odvalds är att det är nära till vårdcentralen. :wink:

Ha en fin måndag!