Jag tog mig en promenad ner på Klintehamn efter lunchen. Vädret har varit jättefint idag, även om det blåst lite snålt, men solen har varit framme en stor del av dagen.
Här kommer ännu en bild av ett hus i Klintehamn och mina minnen kring det.
I det här gula huset, som ligger på Donnersgatan och som för övrigt är till salu, bodde tant Sippan när jag var barn. Tant Sippan var snäll, hon var bankkamrer och till henne kunde man gå och växla till sig svenska pengar. Jag la ett smörpapper över en femöring, gnodde med baksidan av en blyertspenna på slanten och vips fick man en kopia av pengen på smörpapperet. Sen var det bara att klippa ur femöringen och ta med sig den till tant Sippan och växla till sig en vanlig svensk femöring och på det sättet hade förmögenheten fördubblats.
Det pratades om tant Sippan! Hon var inte riktigt som andra tanter, hon klädde sig i kostym, eller i alla fall i kavaj, hon hade inte tanthattar med blommor och flor, utan hon bar chica herrhattar eller jägarhatt med en fjäder i. Och hon hade häst och körde omkring på samhället med en vagn spänd efter hästen. Dessutom var hon ogift och hade inga barn. Jag vet inte riktigt vad man tisslade och tasslade om, men något konstigt var det med tant Sippan.
Vilka minnen som dyker upp när man läser ditt inlägg. Jag brukade också ”rita” 5-öringar på smörpapper. Synd att det inte funkar nu med…men det får ju bli enkronor då. Undrar vad banken säger om det. Kram
Gör ett försök, så får jag höra sen hur det gick 😉
Hejsan Ingrid !
Kul berättelse. Vi hade två servitriser som var som tant Sippan. Fast det begrep jag inte som barn. Långt senare fattade vi hur det låg till Magda och Ingeborg hette de.Bodde granne med Mormor.Magda klädde sig som Tant Sippan.
Tänk vilka härliga minnen vi har.Har ett svagt minne av det där med smörpappret.Tror det var 25-öringar.
Här tittade solen fram på em.men är nu på väg ner.Ingen risk för snö i natt.
Kram Majsan
Visst har man en massa minnen, det är bara att plocka fram dem.
Glömde ju säga att Julgardinerna är fina i headern.
Tack Majsan!
Tant Sippan gick sin egen väg på många sätt är min spontana känsla! In te alltid det lättaste…
Nej inte på den tiden i alla fall!
Tant Sippan måste ha varit en mycket modig och stark kvinna!
Det var hon och snäll 🙂
I alla tider och i alla samhällen, oavsett storlek, har det funnits och finns det människor som avviker från det vi kallar det ”normala”. Jag tycker det är skönt att det är så. Tyvärr har dessa ofta blivit trakasserade, eller också respekterade. Där jag har bott genom livet har jag träffat på en och annan sådan avvikare och visst har det känts spännande med deras livsöden och varför det blivit som det blivit.
Tant Sippan verkar ha varit en stark kvinna, kanske var hon lesbisk, men det fick man väl inte vara då? Det är roligt med dessa återblickar tycker jag! Tack för tant Sippan. Kram!
Jag vet faktiskt inte riktigt hur det låg till, men jag vet att skvallrades och pratades och jag hörde kommentarer hemma också 😉
Så roligt att du uppskattar mina små minnesglimtar 🙂
Härlig berättelse. Visst har jag också gnott pengar på smörpapper. Jag hade inte någon tant Sippan, men smörpapperspengarna gick bra att ha när man lekte affär. Ha dé!
Vi lekte minsann med papperspengar vi också, men som sagt ibland var det bra att få växla in dem till svenska pengar 😉
Himla synd att Tant Sippan inte finns mer. Om hon hade levt hade jag bett dig presentera oss. Jag skulle kunna tänka mig att gnugga pengar en hel natt om jag visste att Sippan fanns kvar. Måste säga det att låg huset i en annan del av Sverige tex. här så skulle jag tänka mig att köpa det
Ha en fin morgondag
Huset har haft flera ägare sedan tant Sippan gick bort och nu har det varit till salu länge. Det är många såna här gamla kåkar till salu i samhället nu 🙁
Det är så trevligt med dina gamla minnen. Det väcker upp egna, som jag annars inte skulle tänkt på. Visst gjorde man ”pengar” genom att gnugga en penna över en slant.
Skulle väl tänka mig att tant Sippan var lesbisk. Det räknades ju som sjukdom på den tiden, så det var ju knappast nåt man var öppen med. Tur att det har förändras till det bättre, även om det tagit en jäkla lång tid.
Kram
Jaså du har också varit falskmyntare 😉
Ja, det var väl inte så lätt på den tiden och man kom nog inte ”ut ur garderoben” så där hur som helst.
Hej, Ingrid!
Tant Sippan verkade vara före sin tid. Kavajer på kvinnor tillhör vardagen numer liksom herrhattar i olika modeller och jobbade man på bank på den tiden var det nog klokt att klä sig strikt. Låter som en härlig dam som vågade vara unik!
Hur som helst verkade hon ha ett stort hjärta som gav bort pengar i utbyte mot papper 😉
Stort hjärta tycks det var brist på hos de individer som själ och slaktar grisar på sydöstra Gotland i dag…usch o fy säger vi för sådant påhitt 🙁
Mera oväder är på ingående över landet lagom till Lucia och det låter så trist för alla små barn som ska fira Lucia i skolan och på stan.
Ha det så gott!
Kram, Agneta
Hejsan Agneta!
Hon var snäll mot oss barn, eller i alla fall mot mig. Jag vet ju inte om det var fler än jag som kommit på den ljusa idén.
Visst är det hemskt att de bara kan gå in i ett grisstall och slakta grisar och ta med sig. Jag hoppas att de sätter skinkan i halsen 👿
Jag såg att det är mera oväder på gång, men vi får väl hoppas att det inte blir så farligt.
På tisdag är det Luciagudstjänst i Fröjel kyrka med kaffe efteråt och det tänkte vi försöka vara med på. Hoppas att vi kan komma iväg.
Kram, Ingrid
Jag tror att varje ort har haft sitt original när vi var små. Vad jag längtar efter snö för här är mörkt, grått, trist och lerigt:(
Då hoppas jag att du snart får den där snön som du längtar efter!
Att byta papperspengar mot riktiga skulle nog inte gå att göra på någon bank idag och föresten var det länge sedan 5-öringarna försvann. De speciella människorna man minns finns för alltid i vårt minne. Det är då ett som är säkerrt
Visst är det så. Det finns många som jag minns från min barndom 🙂
Vilka fina gamla minnen! Perfekt sätt att växla pengar, undrar om det funkar med eurosar också eller om det bara gäller svenska pengar? 😉
Bara på det lilla jag läste i detta inlägg så fick jag en bestämd känsla av att jag gillar tant Sippan! 🙂
Vilen underbar trygghet att ha henne i nätverket då man växer upp. 🙂
Så var det! Alla tanter man hade runt sig var väldigt viktiga!