60+ och singel – Pensionat Sjövik

Det är en solig lördag, men det blåser kyliga vindar. Jag skulle egentligen fortsatt min vårstädning i vardagsrummet, men lusten försvann, till en del för att jag hade lite nackspärr när jag kom upp i morse. Så på förmiddagen satte jag mig ute i solskenet och läste i stället för att jaga dammtussar. På min uteplats var det skapligt varmt ett tag i alla all.

Boken, 60+ och singel av Nina Backlund har jag fått låna av Susie på Stjärnarve. Hon la in en lite varnande brasklapp när jag var hos henne och hämtade boken.

-Den är mycket mustig, till och med Rolle som inte gillar kvinnliga författare tyckte om den.

Boken handlar om Solveig som är singel och 60+. Hon tycker att livet börjar gå i stå och skaffar sig en dator, i akt och mening att försöka hitta en karl via någon datingsajt. Och det leder verkligen till att det kommer att hända en hel del. Mycket mer än hon tänkt sig, när hon bokat in en del träffar med ett antal män på en helg.
Hade inte frissan Jaana dykt upp, just när hon är på väg till sin andra träff för dagen, kanske det inte gått så illa som det gjorde. Nu blev det riktigt turbulent.
Det är smått otroliga saker som händer i berättelsen, som jag roades av även om jag tycker att det burleska (eller kanske mustiga) språk som Nina Backlund använder inte helt tilltalar mig. Jag blev onekligen trött på det efter en stunds läsning, men boken flöt på och var lättläst (bara jag bortsåg från språket), för den var spännande och jag ville ju veta hur det skulle gå för Solveig i hennes försök att hitta kärleken.

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

I morse läste jag på helagotland.se att Hotel Stelor i Västergarn inte längre ska säljas utan att Karin Cedergren blir kvar som ägare. Jag känner lite extra för det stället eftersom jag en gång i tiden arbetade där, men då hette det Pensionat Sjövik och året var 1956.

Där hade jag mitt första riktiga sommarjobb, två somrar i rad arbetade jag där, och varje gång jag passerar stället tänker jag på hur det såg ut på den tiden med sin stora fina glasveranda, som fungerade som matsal och den välskötta parken med alla de små stugorna, där folk från hela Sverige hyrde in sig för några veckor semester. Det var många som bodde där flera somrar i rad. 2010 skrev jag ett inlägg om min första sommar på Pensionat Sjövik, har du inte läst det redan och vill veta hur jag upplevde sommaren där, kan du klicka HÄR så kommer du till inlägget.

Ha en skön fortsättning på lördagen!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Det här inlägget postades i Böcker, Nostalgi, Nyhetskommentar och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

16 kommentarer till 60+ och singel – Pensionat Sjövik

  1. Veronica skriver:

    Vad skönt att höra att det inte blir någon försäljning, förstår att platsen väcker speciella minnen för dig eftersom du arbetat där. Tyvärr är det många sådana butiker som ställs till försäljning av ett eller annat skäl.

    Jag minns att det fanns en gammal vacker byggnad på min gamla hemort som var placerad mittemot järnvägen, det var vad jag minns en kiosk längst ned med möjlighet att gå in och ovanpå fanns det lägenheter, åtminstone så minns jag det så =)

    Språket är viktigt i en bok och jag håller med om att ett burleskt språk även i mina öron eller ögon rättare sagt är svårsmält. Böcker med en uppsjö av svordomar eller grova könsord försvårar min läs njutning.

    Önskar dig en skön fortsatt lördag
    Kram

  2. Gerd skriver:

    Jag har läst om din sommar på Sjövik. Ja, det var andra tider då. Och boken, ja det kan ha sina äventyr det där med kontaktannonser. Ibland prickas det helt rätt, ibland är det bara tokstollar där, som söker äventyr. Men så är det ju i det verkliga livet med dem vi möter, vi vet inget.
    Jag önskar dig en fortsatt bra lördag, själv lider jag av den påkomna förkylningen, men det måtte väl gå över, det känns i hela bröstet nu. Kram, Gerd♥

    • Ingrid skriver:

      Det är väl bra att det finns kontaktannonser för alla som känner en längtan efter att träffa någon att dela livet med och det är ju många som faktiskt träffar den rätte den vägen.
      Du får krya på dig Gerd!
      Kram

  3. Eleonora skriver:

    Jag har flera böcker på gång just nu så någon ny är inte i dagsläget aktuellt för mig. Men ska försöka komma ihåg denna bok. Om språket är mustigt beror det kanske på handlingens och personernas sociala läge? Inget som egentligen stör mig.

    Ha det gott denna helgen också och sköt om dig.
    Stor kram från
    Eleonora

  4. Znogge skriver:

    Det inlägget minns jag mycket väl från när jag läste det första gången. Mycket trevligt att få läsa om dina upplevelser. Sedan måste jag säga att ”Pensionat Sjövik” låter så mycket trevligare och personligare än ”Hotel Stelor”!

    Önskar en trevlig lördagskväll!

    Kram

    • Ingrid skriver:

      Västergarn är ett litet samhälle, det tar väl knappt fem minuter att passera genom det och då, på 50-talet fanns, det fyra olika pensionat där: Kronholmen, Sjövik, Övide och Strandvägen. Det var verkligen ett populärt semsterställe.
      Kram

  5. Som jag sa till dig så är språket väldigt mustigt, men jag gillar boken otroligt mycket och tyckte den bara blev bättre och bättre – och vill nu läsa en fortsättning! Vilket jag upplyst min bloggvän Nina om naturligtvis – tjatar varje gång jag kommenterar hos henne!! 😈
    Tänk att Stelor varit pensionat tidigare!? Hade jag inte en aning om. Det jag däremot vet är att det nu har presenteras som ett av dom 20 bästa B & B i Europa i nån eminent tidning eller på nån tjusig lista. Inte dåligt! 😀
    Fast varit där har man ju inte varit och ätit förstås. 😥 Igår var vi till Visby på förmiddagen och då sa Rolle att vi kunde ju äta lunch där på nått trevligt ställe (han brukar inte vara så pigg på det annars) men…vi blev klara så tidigt att vi åkte hem och åt rester. Visserligen väldans goda (dubbelmarinerad fläskytterfilé med stark bönröra – och så fick gubben stekt potatis som han älskar) och det var nog det som drog oss hemåt! 😉

    • Ingrid skriver:

      Jag har inte heller varit och ätit på Stelor och det skulle man givetvis ha gjort. Men återuppleva gamla minnen är det knappast tala om, för det mesta är nog omgjort.
      Det var gott för Rolle att få komma hem och få lite redig stekt potatis. Det är mat för en karl!

  6. Suss skriver:

    Vi får se om jag försöker få tag på den boken, men vilken otroligt rolig läsning om ditt sommarjobb på ”panget”! Jag minns ett av mina första på en kollo för utvecklingsstörda barn. Det var också otroligt roligt de stunderna vi inte hade ansvar för barnen, men även tillsammans med dem. Livet var så enkelt och solen sken alltid…… 🙄 KRAM

  7. Ulla skriver:

    Kikar in och önskar en trevlig fortsättningen på helgen. Vi har haftännu en solig dag, men blåsig. Et år för länge sedna fick jag sprutor i förväg inför pollensäsongen, men nu är det ingen som kostar på det.
    Kram

    • Ingrid skriver:

      Jag gick under fem års tid och fick sprutor. I början en gång i veckan och sedan med allt längre mellanrum, men jag blev helt av med min allergi mot gräs- och lövträdspollen och mot ko och det sistnämnda var verkligen en välsignelse eftersom jag tillbringade 4-5 timmar om dagen i ladugården på den tiden.
      Kram

  8. Kicki skriver:

    Jag lyssnade på den boken, i stället för att läsa den. Drog väl på munnen, i alla fall ibland.
    Kram

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *