Jag grät i morse…

…när jag fick se Josefin Nilssons dödsannons i tidningen och läste de vackra minnesorden från hennes syster Marie.

Ӏlskade Josa.

Det är en plats tom vid bordet här hemma i Alvare.

Du är inte HÄR?

Alla gråter, mamma och pappa…

Vi gråter, tröstar och kramar om varandra, vi, din familj.

Leiltöisen ritar hjärtan.

Under jasminbusken har det kommit snödroppar.

Jag faller på knä och vill stoppa ner dom i jorden igen.

Knopparna kan inte brista ut nu, NU?

…När hjärtat och livet har stannat!

…När du inte är här?

Jag kan inte förstå att tiden går,

att det kommer ett ”sen”?

Hur skall någonting, någonsin bli bra igen?

Vi älskar di!”

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Det här inlägget postades i Sorg. Bokmärk permalänken.

20 svar på Jag grät i morse…

  1. Gunnel skriver:

    Så vackert. Det är verkligen svårt att hålla tillbaka tårarna. Kram

  2. Geddfish skriver:

    Det är så fruktansvärt tragiskt när en ung människa mitt i livet går bort.
    Såå vackert skrivet… ♥
    Kram, Gerd

  3. Lambergsfrua skriver:

    Så innerlig vackera och varma ord. Är tårögd…
    Varm kram! <3

  4. Hillevi skriver:

    Så fint… men jag tycker ändå att ditt ”Siv gutt, Josefin” var ännu ännu vackrare.

  5. Znogge skriver:

    Vilka varma och kärleksfulla ord till en syster!

    Kram

  6. wiolettan skriver:

    Så vackert och gripande.
    Det är så bra skrivet så vi som läser det känner deras stora sorg och saknaden.
    Hon var ju så ung och sjöng så vackert.

    Varm kram till dig.

    • Ingrid skriver:

      Jag var ju och såg deras sista föreställning Systrarna Sister och den var väldigt bra och mycket självutlämnande. De har haft en tuff tillvaro de två systrarna Nilsson.
      Kram

  7. Gunnar skriver:

    Fint skrivet av henne tycker jag

  8. ulla laiho skriver:

    Döden är ingen välkommen gäst.

    Jag var till landet idag och såg att man gallrat träd i skogen, så att det var ljust och trevligt. Tänkte, att det måste jag berätta för min man. I nästa ögonblick kom jag ihåg – det är drygt 8 månader sedan han avled. Då kom tårarna.

    • Ingrid skriver:

      Ja, du Ulla! Så många gånger jag har tänkt den tanken – det måste jag tala om för Åke – och jag tänker fortfarande så. Det kan hända saker som jag inte kan tala om för någon annan, men han finns ju inte där längre.
      Varm kram till dig!

  9. Åh, så fint. Så vackert. Så otroligt sorgligt.
    Stor kram, Monica

  10. Leontina skriver:

    Så fint att du lagt in minnesorden. Tack för det!
    Jag tyckte mycket om Ainbusk när de var aktiva och såg/hörde dem när de var i närheten. Jag blev bestört när jag hörde om hennes bortgång på nyheterna. Jag hade hoppats på en comeback och verkligen inte ett så sorgligt avslut. Hon var alldeles för ung – mycket sorgligt.
    Kram

    • Ingrid skriver:

      De gav en helt otrolig föreställning förra året och den skulle de spela i Stockholm i höst. Repetitionerna pågick, men så hände det här….

Kommentarer inaktiverade.