Det är mulet och grått och ”massgaisten väinar” idag, men det gör mig inte så mycket, för jag ska ändå vara inomhus. Det är dags för ett pass på Kupan i Klintehamn igen.
När jag kollade dagens namn i Allnakku fick jag se att vi ska fira Bånsns dag den här måndagen.
Båns är något stort och runt, och kattbåns låter rart, men hann-katt hette det tidigare. ”Mårmårs bånsn” är en läsvärd berättelse på gutamål för barn och vuxna.
En av de sista bilderna på mina älskade bånsar, Svarten och Grållen.Vi har alltid kallat hankatter för bånsar, men annars stämmer det nog bra att båns står för något stort och runt, för friterade bakverk av typ donuts eller munkar, som min svärmor gjorde när det skulle vara kalas, kallas fettbånsar på gutamål.
Trevlig måndag!
Hm.. vad betyder massgaisten väinar, något som vänder?
Tycker att Gotländska är så fint men ack så svårt ibland att förstå
Det påminner om när jag flyttade till Piteå
När det pratades dialekt förstod jag inte mycket
Nu tycker jag efter 40 år att den är självklar
Det är ju nästan rikssvenska 😈
Massgaisten väinar betyder att ”den iskalla marsblåsten viner”.
Det är kul med våra dialekter tycker jag. 😉
Vilken härlig dialekt gotländskan är och vilka vackra katter du hade. Finns de kvar på Stenstugu eller är det nya som fått efterträda?
Önskar dig en fin och lyckad dag på Kupan!
Kram
Nej mina bånsar finns inte mera. Nu är det ”drottningen av Stenstugu”, Smulan, en svart och vit honkatt som regerar där.
Kram
Åh vilka rara katter! Ser ut att förstå vad du säger. På engelska heter baddare bouncer eller bouncing, kan det kanske vara släkt med bånsn sen väldigt gammalt?
Vem vet? Det kanske kan vara så….
Vilka söta bånsar! Gotländskan är fascinerande – så olik vårt vanliga språk!
Jag gissar att ”massgeisten väinar” betyder sirenen som ska tjuta sista måndagen i kvartalet, eller?
Här är det lite soldis idag efter två dagar med regn, härligt!
Kram, Monica
Massgaisten är den isande kalla marsblåsten som väinar, viner runt knutarna.
Solen tittade fram här också fram på dagen och när jag gick till Kupan var det riktigt skönt väder.
Kram
Båns låter lite som buns. Min farmor bakade alltid flottyrringar och det var det godaste jag visste när jag var barn. Jag har faktiskt inte smakat det sen dess. Kram
Här är det ganska populärt med munkringar – fettbånsar.
Kram
Ni har verkligen många egna ord. Ibland funderar jag på om en del av dessa även förekom i fornsvenskan?
Gutamålet är nog influerat av både tyskan och danskan. Vi har ju varit danskar.
Tänk vad roligt det är med dialekt och gutemål är väl nästan ett eget språk, har jag läst någonstans – spännande att försöka tyda orden.
De två bånsarna ser rikigt go’a ut. Jag förstår att de är saknade, för man fäster sig faktiskt vid alla sina husdjur – mer än kans kanske tror, när man skaffar dem.
Varm kram,
Lambergsfrua 🙂
Man fäster sig alldeles för mycket och det var väldigt svårt den dagen vi var tvungna att ta bort dem.
Kram
Roligt ord som jag aldrig har hört. Fina katter du hade.
Kram
Det var jättefina och väldigt älskade. Svarten var Åkes katt och Grållen var min.
Kram
Vasaloppet, korsord, båns… Borde kommentera skilt för varje inlägg, men jag verkar vara lite skrivlat (ett ord jag alldeles nyss kom på) just nu… Jag måste bara se Vasaloppet i TV varje år, vet inte varför… Och gissa vilket sökande det blir här i knutarna, när de svenska korsordsmakarna använder nyord, slang, dialekter, svengelska (och gamla, ”urmodiga”, som svinrygg, som min man just funderade över. Jag visste ju ändå direkt…)… Men ordet frass använder kosordsmakarna inte! Och det är hankatt det, på österbottniska dialekter. Båns är lika bra! Plus fyra grader och blött, våren på kommande här också. Östnyländska hälsningar!
Frass – det ska jag komma ihåg. Så som de där korsordsmakarna håller på så kanske det ordet också dyker upp vad det. 😉 för jag hittade det minsann när jag googlade på ordet. http://www.svd.se/smek-din-alskade-och-paja-katten
Kram
Vilken fin kattbild. Dom poserar ju som de värsta filmstjärnor minsann
Hej Ingrid,
Så sakteliga tar jag mig tillbaka till bloggvärlden, det är riktigt roligt igen.
Intressant med gotländskan, ganska obegriplig bitvis, nu tänker jag på ”båns/bånsar”. Min förra katt Kosmos, var nog en riktig båns, men den nuvarande lilla smala Ahti är nog så långt ifrån en båns man kan komma. Hon har nog inte förekommit mycket på min blogg än, för hon kom till mig/oss i samband med att vi köpte huset här på landet.
Kram
Kul att se att du är tillbaka igen Suss. Välkommen!
Ahti är en ju honkatt, så hon är absolut inte någon båns. 😉
Kram