Sommar med Arkan Asaad – Snoken

Det är en härlig morgon och solen skiner, men det blåser givetvis som vanligt. Fast jag har alltid lä på min uteplats och det gäller att njuta, för i helgen väntar busväder om nu SMHI har rätt. Fast njutandet idag blir kortvarigt, för i eftermiddag ska jag till Kupan i Hemse och jobba.

Gårdagens sommarvärd, Arkan Asaad författare/föreläsare och kampsportare, var väldigt bra och hans historia höll mig verkligen fångad från första stund där jag låg i solstolen och lyssnade. Han inledde med att berätta om hur familjen kom hit till Sverige från Kirkuk i Kurdistan när han var tre år. Familjen bosatte sig i Eskilstuna och fadern lyckades att få arbete och så småningom även starta eget företag i videobranchen. Till slut hade han tre butiker, bil och villa i ett fint område.

Arkans barndom och skolgång var lycklig, men allt rasade en julafton tolv år efter att de kommit till Sverige. Då fick de ett samtal från Arkans farmor, som berättade om vilka umbäranden de fått utstå på grund av familjens flykt. Skulden och ångesten fick fadern att ge bort allt och lova att Arkan skulle giftas bort med en kusin för att försona familjen. Pappan förlorade sina företag, huset blev sålt och han började dricka och det slutade med att föräldrarna skiljdes. Arkan valde att bo med sin pappa, för han kände att pappan inte skulle klara sig på egen hand och han förlorade kontakten med sin mor.

Vi har ju läst om flickor som blir bortgifta mot sin vilja, men hans historia visade att även pojkar kan drabbas hårt av det här sättet att arrangera äktenskap. Han nekade först, trots att pappan hotade att förskjuta honom, men då hans pappa fick en hjärtinfarkt, som hela släkten påstod var hans fel, gav han med sig. Ett beslut som höll på att kosta honom livet. Han gick in i en djup depression och det slutade med att han försökte ta livet av sig. 150 000 fick sedan familjen betala för att få äktenskapet upplöst. Det var en spännande och gripande historia om hur tradition och hedersbegreppet totalt kan styra en familj. Idag har han försonats både med sin mamma och pappa.

Musiken han spelade hade ingen större betydelse i programmet, den var ok, även om den var ganska ointressant. Jag väntade bara på att få hör fortsättningen på hans berättelse.

Betyg: Prat: ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ Musik: ♪ ♪ ♪

När jag lyssnat klart på sommarprogrammet och druckit en kopp kaffe, gick jag ut på en promenad. Jag gick runt Warfsholmen och där, mitt på grusvägen stötte jag på en liten orm.

Den här snoken var bara ett par dm lång

Den hade alldeles orangea, nästan röda, fläckar bakom huvudet. Jag har ju sett snok tidigare, men aldrig med så konstig färg på fläckarna. Men i Wikipedia kunde man läsa:

Gotlandssnok (N. n. gotlandica) är klart mindre än nominatformen, upp till 75 centimeter för hanen, 95 centimeter för honan. Upp till 40% av populationen är helt svartfärgad, utöver dess gula fläckar. Många av de övriga ormarna har ett punktmönster, som kan ge dem en likhet med huggormen. De vanligen gula eller vita nackfläckarna kan även vara orange eller röda. Vissa individer saknar ljusa nackfläckar.

Jag gillar inte ormar, men ville ju inte att den här lilla snoken skulle bli överkörd, så jag stampade till och då krälade den ner i diket där den försvann.

Idag blir det inget radiolyssnande, och det är lite försmädligt, för jag är nyfiken på syster Karin. Jag får försöka lyssna på henne i efterhand.

Trevlig fredag och grattis till Kristina o Kerstin!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Det här inlägget postades i Djur, Promenader, Radioprogram, Röda Korset och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

14 svar på Sommar med Arkan Asaad – Snoken

  1. Jag har ”lyckats” missa alla sommarprogram. Typiskt, iden här sommaren skulle man ju verkligen kunna haft tid med det! 🙄 Men jag tycker inte längre att det är några roliga pratare, även om dom kanske skulle visa sig vara intressanta. Förr var programmet mycket lättsammare, nu ska det vara så dramatiskt och utlämnande. Inte riktigt min stil….. 👿
    KRAM
    Susie

    • Ingrid skriver:

      Jag tänker med saknad på Kristina Lugn och Torsten Ehrenmark och så minns jag ett helt otrolig program med Peter Carlsson ( Blå Grodorna).
      Kram

  2. Det var fint att få se och veta något om den lilla Gotlandssnoken. Röda fläckar, den måste väl vara lite sällsynt.

  3. Agneta skriver:

    Förr lyssnade jag alltid på sommarprogrammen, men jag vet faktiskt inte hur jag ska ställa in rätt kanal, det finns ingen här som vet det……
    Ormen var ju otrolig! Tänk att vi har sådana här i vårt land, jag hade nog fått lite hjärtstopp i överraskningsmomentet, just det där med de röda fläckarna…..huuuuh.
    Agneta kram

  4. Hillevi skriver:

    Vilken fin bild på en för mig märkvärdig snok med dessa orangea fläckar!

    Det verkar som att jag måste lyssna på Arkan, tack för recensionen. I år har kvaliteten varit hög, måste jag säga.

    Ja! Syster Karin var lyssnansvärd – man känner sig ödmjuk inför livet efter hennes program!

  5. Znogge skriver:

    Vilket livsöde så jag kan tänka mig att det var intressant att lyssna på. Traditioner är inte alltid lätta för män och kan verkligen ställa till det.

    Kram

  6. Anna/notonmusic skriver:

    Jag har läst hans debutbok, den gjorde ett djupt intryck på mig, inte minst hur skulden kan få oss att gå vägar som verkligen inte gagnar någon! Stjärnlösa nätter, hette den. Väldigt gripande och upplysande. Kan tänka mig att programmet var intressant. Söt snok. Men överraskningsmomentet är ju det som är jobbigast med ormar. De skulle låta hela tiden tycker jag, små pip eller något så man var beredd när de dök upp. Ha en trevlig fredagskväll 🙂

  7. Lambergsfrua skriver:

    Jag lyssnar inte alls på radio, därför är det extra intressant att läsa dina åsikter om sommarpratarna. Alla är väl valda för att de antas ha något intressanta att berätta och så var det även i detta fall. Vi (Jag) har så svårt at förstå de kulturer, där unga personer tvingas till giftermål mot sin önskan. I vårt samhälle känns det så oerhört främmande och fel. Jag har också svårt att förstå, hur man kan förlåta och till och med försonas med dem som orsakat lidandet. Men imponeras av den förlåtande kraften.
    Varm kram,
    Lambergsfrua 🙂

Kommentarer inaktiverade.